Den globala uppvärmningen går snabbast vid polerna och slår därför hårt mot Arktis. Istäcket har redan blivit så tunt att den första isfria dagen kan inträffa om tre till sex år, enligt en studie från Göteborgs universitet
Klimatförändringarna har försvagat ismassorna i området norr om Svalbard. Om en rad vanliga väderfenomen skulle inträffa under hösten, vintern och våren finns, enligt forskare vid Göteborgs universitet, en risk att all havsis i Arktis bryts sönder i en kraftig storm på sommaren. Forskarna menar att det här kan ske före 2030, kanske redan 2027.
– Risken för att detta inträffar kommer att öka i takt med att klimatförändringarna förvärras, säger Céline Heuzé, klimatolog vid Göteborgs universitet.
Tunn is nära Nordpolen
Under sommarens polarexpedition till Arktis kunde forskarna konstatera att havsisen var mycket tunnare än vanligt. För bara 20 år sedan var isen nära Nordpolen i genomsnitt 2–3 meter tjock i slutet av sommarens avsmältning. I år var den bara en meter tjock.
– Isen var så tunn och ”rutten” att vi knappast hade behövt en isbrytare till den här expeditionen. Faktum är att det blev stressigt att hinna med att samla ihop mätresultaten innan vi kom fram till nästa mätställe. Fartyget kunde enkelt ta sig fram genom istäcket, säger Céline Heuzé.
Enligt studien kommer det att bli värre. Med hjälp av modeller från FN:s klimatpanel IPCC ser forskarna att det finns en påtaglig risk för ett isfritt hav i Arktis inom tre till sex år. Senast detta kan ha hänt var för 80 000 år sedan.
Uppvärmningen driver på
Forskarnas definition av ett isfritt Arktis är när havsisen understiger en miljon kvadratkilometer. I år var den minsta arealen 3,67 miljoner kvadratkilometer.
– Vi använde många av IPCC:s scenarier och såg att nu när jorden har värmts upp 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid, så finns det en reell sannolikhet för att all havsis smälter bort i Arktis. Sannolikheten ökar sedan ju varmare det blir, säger Alexandra Jahn, professor vid University of Colorado.
Havsisen – ett skyddande lock
Havsisen fungerar som ett skyddande lock för det kalla havsvattnet. Om islocket försvinner kommer värmen i atmosfären att absorberas av havet som får en höjd temperatur, vilket i sin tur gör det svårare för havet att åter frysa till is.
Tidigare forskning har fokuserat på när havet i Arktis är isfritt i en hel månad, vilket bedöms kunna inträffa redan under 2030-talet. Forskarna förutser att detta kommer förändra ekosystemet i Arktis i grunden.
Det finns redan många forskningsrapporter som varnar för att fler extrema väderhändelser sker på norra halvklotet eftersom isen minskar i Arktis. Extrema väderhändelser är till exempel stormar, torka, skyfall eller perioder med onormala temperaturer.
Kedja av väderhändelser
Enligt forskarna krävs att en kedja av väderhändelser inträffar efter varandra för att all is ska försvinna från Arktis hav i slutet av sommaren.
Först ska havsisen vara tunnare än normalt när hösten börjar. Därefter behövs en värmebölja någon gång under vintermånaderna, vilket hämmar tillväxten av ny is.
En värmebölja i Arktis på vintern innebär varmare temperaturer än 20 minusgrader. Om detta sker är isen redan så tunn och ömtålig att det räcker med en kraftig storm under sommaren för att göra havet isfritt.
– Alla dessa händelser har redan inträffat flera gånger i Arktis, men inte i en följd under en säsong. Sannolikheten för att det ska inträffa ökar i takt med klimatförändringarna, enligt IPCC:s klimatmodeller. Men det är ännu inte för sent att rädda havsisen, om vi slutar att släppa ut så mycket växthusgaser i atmosfären, säger Céline Heuzé.
Vetenskaplig studie:
The first ice-free day in the Arctic Ocean could occur before 2030, Nature Communications.
