I dag får alla kvinnor med östrogenkänslig bröstcancer hormonbehandling, men har alla nytta av den? En studie visar att behandlingen minskar risken för återfall hos kvinnor i klimakteriet. För yngre kvinnor är effekten över tid inte lika tydlig.
I Sverige drabbas 9 000 kvinnor av bröstcancer varje år. De flesta har så kallad hormonkänslig bröstcancer. Det innebär att tumören är beroende av det kvinnliga könshormonet östrogen för att kunna växa. Efter kirurgi behandlas kvinnorna därför med läkemedel som dämpar hormonet i kroppen.
Men behandlingen påverkar livskvaliteten negativt. Forskare har därför ställt sig frågan hur stor den långsiktiga nyttan är för att förhindra återfall i sjukdomen.
Yngre har högre risk för återfall
Cirka en tredjedel av kvinnorna som fått en bröstcancerdiagnos har inte gått igenom klimakteriet utan är i ett förstadium, premenopaus. Detta kopplas till ökad risk för återfall.
– Yngre kvinnor har generellt högre risk för återfall än äldre men de flesta studier om anti-hormonell behandling har främst undersökt postmenopausala kvinnor. Vi ville därför jämföra nyttan på lång sikt hos båda grupperna, säger Linda Lindström, docent vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska institutet.
Studie över 20 år
I forskarnas studie ingick drygt 1 200 kvinnor som fick hormonberoende bröstcancer mellan 1976 och 1997. Cirka 400 fick diagnosen före menopausen, alltså då mensen upphör.
En grupp patienter lottades till behandling med det hormonsänkande läkemedlet tamoxifen i minst två år. Den andra gruppen fick ingen hormonbehandling alls.
Studien har mätt om cancern spridit sig till andra organ, så kallade fjärrmetastaser. Idag finns uppföljningsdata för över 20 år i patientregister.
– Från det regionala bröstcancerregistret har vi nära nog komplett uppföljning på alla patienter och det ihop med en anti-hormonellt obehandlad kontrollgrupp gör studien unik. Det finns även kompletta data på om kvinnorna var pre- eller postmenopausala vid diagnos, vilket annars ofta skattas utifrån ålder, säger Annelie Johansson, forskare vid Karolinska institutet.
Tumörens egenskaper påverkar
Kvinnornas tumörer klassificerades utifrån markörer som låg- eller högrisktumörer. Låg risk kopplas exempelvis till mindre storlek på tumören och att cancern inte spridit sig till lymfkörtlarna.
Studien visar att kvinnor med så kallade högrisktumörer hade sämre skydd mot metastaser – oavsett om de genomgått klimakteriet eller inte. Kvinnor med lågrisktumörer efter att mensen upphört hade däremot nytta av hormonbehandling i 20 år eller mer.
För yngre kvinnor kunde den långsiktiga nyttan av behandlingen inte förutsägas med hjälp av de bröstcancermarkörer som används idag.
– Vi måste arbeta vidare för att förstå vilka tumöregenskaper som påverkar den långsiktiga risken för fjärrmetastaser samt nyttan hos yngre patienter. Vi vill ju att patienter ska ha nytta av sin behandling lika länge som risken för återfall är förhöjd, säger Linda Lindström.
Fler analyser behövs
I nästa steg vill forskarna tydligare kunna koppla tumörernas egenskaper till långsiktig risk och nytta med anti-hormonell behandling. Detta för att kunna anpassa behandlingen till patienter som har mest nytta av den.
– Till exempel planerar vi att göra multiprotein-analyser samt att använda maskininlärning för bildanalys av bröstcancertumörer för att förstå mer om tumörheterogenitet – alltså skillnader mellan och inom tumörer – och hur det kan påverka risk och behandlingsnytta, säger Linda Lindström.
Vetenskaplig studie:
Differential Long-Term Tamoxifen Therapy Benefit by Menopausal Status in Breast Cancer Patients: Secondary Analysis of a Controlled Randomized Clinical Trial, Journal of the National Cancer Institute.
