Vägkanter och kraftledningsgator kan vara viktiga livsmiljöer för fjärilar, humlor och växter, enligt en avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet. Men platsens historia spelar roll. Fler insekter finns längs vägar där det tidigare funnits mycket hag- och ängsmarker.
I Sverige har över 90 procent av ängs- och hagmarkerna försvunnit under det senaste århundradet. Förändringen har lett till färre boplatser och blommor för pollinatörer. En avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har därför velat undersöka hur vägkanter och kraftledningsgator kan fungera som livsmiljöer för olika arter.
Doktoranden Svenja Horstmann har utgått från gamla kartor och flygbilder från Uppsala, Stockholm, Södermanland och Västmanlands län. Tillbakablicken täcker som mest upp till hundra år. Därefter har hon undersökt växter, humlor och fjärilar i fält.
Under inventeringen hittades 121 växtarter, varav 70 är specialiserade på att leva i gräsmarker. I inventeringen hittas även 49 fjärilsarter och 18 olika humlor.
Historiskt landskap viktigt
Det visade sig att mångfalden av växter och insekter inte bara avgörs av hur livsmiljön ser ut idag. Det historiska landskapet spelar också roll.
Äldre vägkanter hade högre artrikedom av växter. Antalet humlearter i vägkanterna verkar vara kopplat till mängden ängs- och hagmarker som fanns i landskapet på 1950-talet. I äldre kraftledningsgator fanns fler växter som är specialiserade på gräsmark.
– Det visar att det tar tid innan arter koloniserar lämpliga livsmiljöer. Därför är det viktigt att beakta både historiska och nuvarande landskap vid planering av skötseln, till exempel när det gäller vilka vägkanter och kraftledningsgator som man satsar extra på, säger doktoranden Svenja Horstmann vid SLU.
Hon undersökte också hur trafik och slåtter i vägkanter påverkar blombesökande insekter i Skåne.
– Under fältarbetet hittade jag 40 procent av alla arter av dagfjärilar och vilda bin som finns i Skåne, på bara 0.0004 procent av ytan. Och bland dem fanns också rödlistade arter. Det är lite coolt, säger Svenja Horstmann.
Vägkanter är viktiga miljöer
En av de viktigaste slutsatserna i studien är att vägkanter kan vara viktiga livsmiljöer för ängarnas och hagarnas arter. Det här är positiva nyheter eftersom vägkanter täcker 56 000 kvadratkilometer i Europa – en yta lika stor som Kroatien.
Skötselmetoder som gynnar mångfalden av blommor resulterar i fler vilda bin och även fjärilar vid de allra rikaste vägkanterna, visar avhandlingen.
Trafiken påverkar insekterna
Men trafiken är en utmaning. Vibrationer, buller och föroreningar från passerande fordon kan skapa en ogästvänlig miljö. Insekterna riskerar också att bli påkörda av bilarna.
– Ett av mina viktigaste resultat är att ju mer trafikerad vägen är desto farligare är miljön för vilda bin och fjärilar. Däremot kan bredare vägrenar ta bort en del av de negativa konsekvenserna, säger Svenja Horstmann.
Utöver blommor behöver även pollinatörerna boplatser. Många vilda bin gillar att bo i hålrum i död ved, växtstammar och stenmurar.
– Att tillföra boplatser är en möjlighet att gynna pollinatörerna. Sedan är det förstås också en säkerhetsfråga men i de vidaste vägkanterna som kan vara över 10 meter borde det vara möjligt, säger Svenja Horstmann.
Avhandling:
The impact of traffic, management and landscape on flower-visiting insects and plants in road verges, Sveriges lantbruksuniversitet.
