Ungefär var femte grågås i Sverige har träffats av hagel under jakt, men inte dött av skadorna. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Kristianstad högskola.
Grågäss jagas med hagelgevär för köttets skull, men också för att få ner populationen och minska skadorna på jordbruksgrödor. Forskare har nu undersökt 176 gäss i olika delar av Sverige och funnit att 21 procent lever med hagel i kroppen.
– Att var femte gås skadeskjutits är förstås en för hög siffra. I värsta fall finns det dessutom ett mörkertal. Vår studie fångar bara upp de gäss som överlever, det är möjligt att skadade gäss klarat sig en tid men sedan dött av sina skador. Det leder oundvikligen till ett behov av att öka medvetenheten och kunskapen hos de jägare som bedriver gåsjakt, säger Johan Månsson, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.
Allt fler grågäss
Att träffas av hagel är smärtsamt för gässen och efter en tid kapslas ammunitionen in i deras kroppar. Tidigare forskning har inte gett något tydligt svar på hur skadorna påverkar gässen långsiktigt. Men beroende på var de träffas kan de inkapslade haglen påverka gässens hälsa.
De senaste decennierna har antalet grågäss ökat kraftigt på grund av ett intensivt jordbruk som erbjuder gässen mat året runt, minskad jakt och ett mildare klimat. När de betar på åkrarna kan skörden minska väsentligt och det kan också bli ett högt tryck på vegetationen i våtmarkerna.
– Det finns önskningar om att öka jakttrycket eftersom grågåspopulationen blivit väldigt stor, och vår studie är viktig eftersom den visar de problem som finns med jakten idag. Om lidandet inte ska öka så behöver antalet skadeskjutna gäss minska kraftigt, säger Johan Månsson.
Forskarna fångade in grågäss i Örebro, Hudiksvall och Nyköping. Fåglarna utrustades med ringar och sändare för att kunna studera deras rörelser och hur jakten påverkar dem. Med hjälp av en portabel röntgenapparat undersökte de gässen för att se om de bar på hagel.
Regionala skillnader i skador
Enligt resultaten bar 21 procent av de 176 röntgade gässen på inbäddade hagel, i genomsnitt två hagel per fågel. Forskarna såg dock regionala skillnader. I Nyköping och Örebro var 25 procent av gässen skadeskjutna, medan motsvarande siffra i Hudiksvall var 12 procent.
– Vi kan bara spekulera kring vad skillnaderna beror på. Vi vet att det finns fler gäss och större problem med skador på grödorna i Örebro och Nyköping jämfört med Hudiksvall. Det skulle kunna påverka jägarnas inställning till gässen. Här finns behov av tvärvetenskapliga studier om hur gäss uppfattas i olika regioner och erfarenheter från jägare, säger Johan Månsson.
Information kan förbättra situationen
Enligt forskarna går det sannolikt att minska problemet med skadskjutningar utan att jaktens effektivitet minskar. Tidigare erfarenheter från till exempel Danmark har visat att informations- och utbildningskampanjer riktade till jägare kan få stort genomslag. Förvaltningsmål att minska antalet grågäss genom jakt behöver därmed inte hamna i konflikt med mål att minska skadskjutningar.
*Bild: Bengt Nyman/ Wikimedia commons. Licens: CC BY 2.0
Vetenskaplig studie:
Regional differences in crippling rate in greylag geese Anser anser, Wildlife Biology.
.jpg){kind=link}