Andelen barn som dör i magen, eller i samband med förlossning, efter graviditetsvecka 41 har under några år minskat med 47 procent i Sverige. Det visar en stor studie. Minskningen har skett efter att rutinerna kring igångsättning förändrades.
En graviditet varar i genomsnitt i cirka 40 veckor. En ganska stor andel kvinnor, 22 procent, går dock över tiden. Även om Sverige har en generellt mycket låg risk för dödföddhet och död under första levnadsmånaden ökar risken ju längre graviditeten pågår efter 41 graviditetsveckor. Frågan som då väcks är om kvinnans förlossning ska sättas i gång.
Rutiner ändrades 2020
En studie har tittat på svenska registerdata om drygt 150 000 förlossningar där kvinnorna gått en vecka, eller mer, efter beräknad dag för förlossning. Syftet var att undersöka hur barns dödlighet och sjuklighet förändrats sedan 2020. Då förändrade flertalet förlossningskliniker i Sverige sina rutiner för igångsättning och kontroller av gravida.
De nya rutinerna var ett svar på forskningsresultat från 2019 som visade att färre barn dog om kvinnorna sattes i gång redan vid 41 fullgångna veckor jämfört med vid 42, som då var gängse rutin i Sverige.
Skiftet 2020 innebar en mer aktiv hantering där kvinnor började erbjudas igångsättning vid 41 veckor, alternativt individuell bedömning om igångsättning behövde göras.
Nästan halverad risk
När forskarna jämförde perioderna 2017-2019 och 2020-2023 visar resultaten en 47-procentig minskning av andelen dödfödda eller barn som dör inom fyra veckor efter födseln.
Under den första perioden dog 124 barn i samband med förlossning efter 41 graviditetsveckor. Under den andra perioden dog 74 barn.
Studien visar också att dödlighet och svår sjuklighet under nyföddhetsperioden var lägre efter 2020 då rutinerna ändrades. Forskarna såg samtidigt en viss ökning av andelen akuta kejsarsnitt, men även i vecka 39-40 var kejsarsnitten fler.
Förhindrat 18 dödsfall per år
Forskarna kan inte slå fast exakt vilka insatser som lett till den förbättrade överlevnaden för barnen. Det är alltså oklart om det främst beror på rutinmässig igångsättning vid 41 graviditetsveckor, eller om det räcker med en intensivare övervakning för att välja ut de kvinnor som bör rekommenderas igångsättning.
– Resultaten visar en tydlig nedgång för både död och svår sjuklighet hos det nyfödda barnet och en ökning av antalet igångsättningar och akuta kejsarsnitt, säger Karin Källén, statistiker och professor i klinisk epidemiologi inom obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet.
– Med cirka 22 000 kvinnor per år i Sverige som fortfarande är gravida vid 41 veckor så har man kunnat förhindra 18 dödsfall per år hos barnen, fortsätter hon.
Stöd för aktiv hantering
Ulla-Britt Wennerholm är adjungerad professor i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hon hade en tung forskarroll även i studien som ledde till de förändrade vårdrutinerna.
– Den aktuella studien stödjer ett mer aktivt handläggande med igångsättning alternativt individuell bedömning vid 41 veckor. Skillnaden i dödlighet mellan perioderna före och efter 2020 var stor men det är samtidigt viktigt att betona att den absoluta risken för en enskild kvinna att barnet dör är mycket liten, oavsett om igångsättningen sker efter 41 eller 42 veckor, säger hon.
Vetenskaplig studie:
Mer om studien
Den aktuella studien bygger på data från det nationella Graviditetsregistret, Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister och Statistikmyndigheten SCB.
Kvinnorna som inkluderades i studien hade gått minst en vecka över tiden och hade lågriskgraviditeter i bemärkelsen att de var friska, väntade ett barn i huvudbjudning, det vill säga barnet hade huvudet först. Kvinnorna hade inte tidigare genomgått kejsarsnitt.
