Många barn som föds extremt tidigt behöver intensivvård som kan vara smärtsam. Men vården lyckas inte alltid ge smärtlindring fullt ut, visar en stor kartläggning inom neonatalvården.
I en studie vid Karolinska institutet har forskare undersökt smärta hos bebisar som fötts mycket för tidigt.
Varje dag under 4,5 år har personal inom neonatalvården observerat smärta hos barnen. Vårdpersonalen har registrerat om smärta förekommer, hur den skattats, orsaker och hur smärtan har behandlats.
I studien ingår över 3 600 barn som föddes mellan graviditetsvecka 22 och 31 under åren 2020 till 2024.
Behöver mycket intensivvård
I utvärderingen av data, som rapporterats in till Neonatalvårdregistret, fann forskarna att de barn som var födda extremt tidigt, i vecka 22 till 23, hade högst andel smärtsamma sjukdomstillstånd. Smärtsamma procedurer förekom nästan dagligen i samband med intensivvård under hela den första månaden efter födelsen.
Det är dock inte förvånande. Det finns ett starkt samband mellan akuta sjukdomar och att vara för tidigt född.
– Ju tidigare född ett barn är, desto mer intensivvård behöver barnet. Intensivvården innefattar procedurer som kan vara smärtsamma, till exempel respiratorbehandling, sondmatning, slangar insatta i blodkärl och kirurgiska ingrepp. Det krävs också olika provtagningar och utredningar som kan innebära smärta, säger Mikael Norman, professor vid Karolinska institutet och ansvarig forskare för studien.
Smärtsamma procedurer för många
90 procent av de minsta barnen fick gå igenom smärtsamma procedurer. Trots det skattade vårdpersonalen bara att 45 procent av barnen upplevt smärta. Det kan bero på att smärta i hög utsträckning hade förebyggts eller behandlats.
Men en kontroll av läkemedel som getts till barnen talar för att även andra förklaringar kan finnas.
– Lite förvånande var att de minsta barnen som var mest exponerade för smärta hade lägst andel behandling med morfin. Här kan det handla om underbehandling, säger Mikael Norman.
Svårt att avgöra om barnen har ont
En begränsning är att studien inte kan avgöra hur länge barnen haft smärta, eller hur kraftig den har varit.
– Vårdpersonalen har bara svarat ja eller nej på frågan om barnet har haft ont det senaste dygnet. Det kan både vara en kortvarig så kallade procedursmärta från ett nålstick vid en provtagning till mer långvariga smärtor på grund av olika sjukdomstillstånd. Det görs mycket för att lindra smärta hos barnen. Inget barn i neonatalvården ligger med svår smärta obehandlad, säger han.
Men en utmaning är att vårdpersonalen inte alltid kan avgöra om barnen har ont.
– Här handlar det om att utveckla bättre skattningsskalor eller fysiologiska tekniker för att mäta smärta med hjälp av hjärtfrekvensvariabilitet, EEG, eller mäta svettning i fötter och händer. Bättre smärtbehandlingar behövs också, kanske med kombinationer av läkemedel med mindre risk för biverkningar, säger Mikael Norman.
Barnens utveckling kan påverkas
Enligt Mikael Norman är det mycket viktigt att förbättra smärtvården av de tidigt födda barnen. Barnens utveckling påverkas negativt av de starka signalerna in i hjärnan som smärtan innebär.
– Visionen är att all neonatalvård ska ske utan smärta. Resultaten av den här kartläggningen kommer få stor betydelse för hur neonatalvården ska bli bättre och för kommande års forskning inom fältet, säger Mikael Norman.
Så bedöms smärta hos nyfödda
Smärta hos nyfödda är inte självrapporterad som hos äldre barn och vuxna. För att objektivt bedöma förekomst av smärta hos nyfödda använder vården i stället olika smärtskalor.
Skalorna bygger på registrering av barnets andning, ansiktsuttryck, rörelser och tröstbarhet. Men de mycket tidigt födda barnen visar mycket svagt att de upplever smärta, som att rynka på ögonbrynen eller röra sig mindre.
Vid morfinbehandling är det en fin gräns mellan smärtlindring och ett sänkt blodtryck, som är en biverkan. De mycket tidigt födda barnen har redan väldigt lågt blodtryck och passeras gränsen kan det leda till en cirkulatorisk kollaps som kan bli mycket allvarlig. Sannolikt är det en anledning till varför de riktigt små barnen fick mindre morfin än vad de kanske borde ha fått med tanke på den höga andelen med smärta.
Källa: Mikael Norman, Karolinska institutet
