Ett internationellt forskarlag har lyckats få upp världens äldsta is i en sammanhängande kärna. Det har de gjort genom att borra nästan tre kilometer under Antarktis yta. Förhoppningen är att den 1,2 miljoner år gamla isen ska bidra till svar på olösta klimatmysterier.
På den avlägsna platsen Little Dome C i Antarktis har forskare från tio europeiska länder lyckats nå 2800 meter ner genom istäcket till berggrunden. De har därmed fått upp världens äldsta is i en sammanhängande iskärna.
Isproverna beskrivs som ett arkiv av jordens klimathistoria, atmosfäriska temperaturer och orörda prover av gammal luft med växthusgaser.
– Detta är den längsta kontinuerliga registreringen från en iskärna av vårt tidigare klimat, och den kan avslöja kopplingen mellan kolcykeln och temperaturen på vår planet, säger Carlo Barbante, professor vid Ca’ Foscari-universitetet i Venedig och koordinator för forskningsprojektet Beyond Epica.
Lång tidsserie
Preliminära analyser som gjorts i fält indikerar att de översta 2 480 metrarna innehåller en klimatprofil som går tillbaka 1,2 miljoner år i en högupplöst tidsserie, där upp till 13 000 år av nederbörd är komprimerade till en meter is.
Nästan tre kilometer ner
Forskarna hittade rätt plats att borra på med hjälp av radioekosondering och modellering av isflödet i inlandsisen. Tidsserien som går från 0,8 till 1,2 miljoner år hittades exakt där den förutspåddes att vara, nämligen mellan 2426 och 2490 meters djup.
–Vi analyserar fortfarande isprover från den förra EPICA-iskärnan som borrades upp för 20 år sedan och som sträcker sig 0,8 miljoner år tillbaka och vi publicerade just nya resultat, säger Margareta Hansson som är professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.
– Nu vet vi att vi kommer att kunna avsevärt förlänga de tidsserierna med unika data från den nya iskärnan genom de stora analyskampanjer som väntar under de kommande åren, fortsätter hon.
Svängningar mellan istider
Enligt forskarna kommer iskärnan att ge helt nya möjligheter att undersöka en övergång som skedde i mitten av den geologiska tidsåldern pleistocen, som är känd för sina istider. Under en speciell period för mellan 0,9 och 1,2 miljoner år sedan saktade glacialcyklerna* ner från 41 000-års till 100 000-årsintervaller.
– Orsakerna bakom denna förändring är fortfarande ett av klimatvetenskapens bestående mysterier, och som projektet syftar till att reda ut, säger Margareta Hansson.
De värdefulla iskärnorna transporteras till Europa med isbrytare, och att behålla kylkedjan på 50 minusgrader är en betydande utmaning. Men så snart iskärnorna är framme kommer forskarna i projektet att analysera isproverna.
*Glacialcykler är svängningar mellan de längre istiderna, glacialer, och kortare mellanistider som även kallas interglacialer.
Texten är en bearbetning av en artikel som kommer från Stockholms universitet.
