Vad krävs för att köpa mindre prylar och börja leva mer hållbart? Forskare har studerat personer som frivilligt har minskat sin konsumtion.
– Flera av deltagarna i vår studie tyckte att det varit överraskande enkelt och befriande att ta de första stegen mot minskad och medveten konsumtion, säger Åsa Callmer, forskare i sociologi.
Forskare vid Örebro universitet har velat undersöka vad som krävs för att minska sin konsumtion och hur en sådan förändring upplevs av människor. I en studie har de intervjuat 25 personer som frivilligt dragit ner på sin konsumtion.
Till skillnad från vad tidigare studier visat upplevde deltagarna i Örebroforskarnas undersökning att de första stegen för att minska konsumtionen var relativt enkla och befriande.
– Tid är ofta en begränsande faktor men majoriteten av deltagarna i studien beskriver hur mindre konsumtion frigör tid för sådant de tycker är mer meningsfullt, säger Magnus Boström, professor i sociologi vid Örebro universitet.
Mer hållbar konsumtion
De första stegen kan handla om att sluta med impulsköp, främst köpa second hand, äta mer växtbaserad mat eller att minska energianvändningen i vardagen.
– I ett samhälle där konsumtion ofta ses som lösningen på problem och en väg till självförverkligande krävs medvetna insatser och stöd från andra för att klara utmaningen att hålla sig på en mer hållbar nivå, säger Magnus Boström.
Men att långsiktigt leva hållbart och inte vara en del av överkonsumtionen i samhället är inte helt enkelt.
– Det krävs att man lär om på flera sätt och får stöd från vänner, familj och grannar för att klara utmaningen, säger Åsa Callmer, forskare i sociologi vid Örebro universitet.
Hjälp från andra viktigt
Deltagarna i studien beskriver hur de lärt om på flera sätt. Det handlar både om praktiskt lärande som att laga kläder, men också det som forskarna kallar kritiskt lärande, till exempel att sätta fingret på vad man tycker är ett meningsfullt liv.
– I ett samhälle där konsumtion ofta ses som lösningen på problem och en väg till självförverkligande krävs medvetna insatser och stöd från andra för att klara utmaningen att hålla sig på en mer hållbar nivå, säger Magnus Boström.
– Det kan handla om att dela verktyg och trädgårdsredskap med grannarna, utbyta tips online med personer som har liknande mål, eller gå med i en studiecirkel. Men för de allra flesta är de nära vännerna och familjen allra viktigast. Det är tillsammans med dem vi verkligen förhandlar vilken konsumtion som vi finner nödvändig, fortsätter han.
Presenter en utmaning
Men att minska på konsumtionen kommer också med en del svårigheter. Många deltagare i studien tar upp presenter som ett utmanande område.
– De vill inte verka ogenerösa och deras berättelser beskriver ett slags ”glasgolv” som sätter gränser, eftersom konsumtionen är en integrerad del av våra relationer och vi har svårt att umgås, fira och visa omtanke utan den, säger Åsa Callmer.
– För att komma vidare i sin ambition behöver de utforska nya uttryck för omsorg och omvärderar vad generositet är. Vissa deltagare har börjat genom att testa att köpa presenter second hand eller att ge av sin tid, till exempel en korg med egenplockad svamp, säger Åsa Callmer.
Mer stöd från samhället
För att ta ytterligare steg i sin konsumtionsminskning uttrycker deltagarna i studien också ett behov av så kallat institutionellt stöd. Det kan till exempel vara vinterunderhållna cykelbanor, kortare arbetstid och att varor ska prissättas på ett sätt som mer rättvist speglar sociala och ekologiska kostnader.
– Den individuella nivån och samhällsnivån behöver samverka för att skapa bättre förutsättningar för en framtid där vi lever i harmoni med både planeten och oss själva, säger Magnus Boström.
Vetenskaplig studie:
Caring and striving: toward a new consumer identity in the process of consumption reduction, Örebro universitet.
