Traumatiska erfarenheter ökar risken för en rad sjukdomar. Nu tyder en studie på att det även finns en koppling till endometrios. Orsaken kan vara ett rubbat immunförsvar.
Kraftiga menssmärtor. Rikliga blödningar och fler dagar i månaden än normalt. Smärta som tvingar kvinnan att vara hemma från skolan eller jobbet. Minskat socialt umgänge på grund av smärtorna. Depression och ångest. Så kan livet te sig för en kvinna med endometrios.
Sjukdomen innebär att livmoderslemhinnan, eller celler som liknar den, finns utanför livmodern. Cirka en av tio kvinnor i fertil ålder antas ha endometrios – 250 000 personer i Sverige. Hälften har inga eller bara lindriga eller periodvisa besvär, men drygt 100 000 patienter har besvär som i någon mån påverkar deras liv.
Det här är endometrios
Sjukdomen endometrios innebär att det finns livmoderslemhinna eller celler som liknar den på andra ställen än inuti livmodern – troligtvis för att cellerna pressas ut i bukhålan genom äggledarna när man har mens. Cellerna fäster sedan på bukhinnan, livmodern, äggstockarna eller andra organ, där de fortsätter att växa och skapar så kallade endometrioshärdar.
Härdarna reagerar på könshormonerna på samma sätt som den vanliga livmoderslemhinnan, så att de blöder vid mens. Blödningarna skapar inflammation som kan leda till smärta. Smärtans grad är individuell.
Inflammationen kan också leda till sammanväxningar till exempel mellan tarmarna och bukväggen, eller livmodern, äggledarna och äggstockarna. Då kan organen inte röra sig som de brukar, vilket kan öka smärtan.
De viktigaste symtomen är kraftig menssmärta som begränsar i vardagen, smärta i tarm och urinblåsa samt djup samlagsmärta eller smärta när man använder tampong.
Källor: 1177 Vårdguiden, Svensk förening för obstetrik och gynekologi
Behandlingen är individuell. Vissa patienter får hjälp av vanliga värkmediciner, men de flesta behöver p-piller som stoppar mensblödningar och ägglossning. Om det inte räcker finns andra typer av hormonbehandling.
Immunförsvaret funkar inte som det ska
Exakt hur endometrios uppkommer är oklart, men den rådande teorin är att celler från livmoderslemhinnan pressas ut i bukhålan genom äggledarna när man har mens. Cellerna fäster sedan på bukhinnan, livmodern, äggstockarna eller andra organ. Det förekommer hos cirka nio av tio kvinnor, men immunförsvaret rensar då bort cellerna.
Hos dem som får endometrios fortsätter cellerna däremot att växa och skapar så kallade endometrioshärdar.
– Immunförsvaret fungerar inte som vanligt. De så kallade mördarcellerna dödar inte främmande celler som de ska, men varför det är så vet vi inte i dag, säger läkaren Marika Rostvall, som är doktorand vid Karolinska Institutet.
Trauman ökar risken för sjukdom
Hur kommer det sig att endometriospatienters immunförsvar inte fungerar som det ska? Traumatiska händelser under barndomen kan öka risken för fysiska sjukdomar, som hjärtinfarkt, högt blodtryck, diabetes och även autoimmuna sjukdomar, vilket pekar på immunsystemets betydelse. En tidigare studie från Karolinska Institutet har visat på en ökad förekomst av psykiska sjukdomar hos kvinnor med endometrios.
– Traumatiska barndomserfarenheter är kopplat till en högre risk för senare psykiska sjukdomar. Så kan det finnas en gemensam orsaksfaktor för dem och endometrios? Det vore intressant att ta reda på, säger Marika Rostvall.
Ökar även risken för endometrios
I en registerstudie hon och hennes kollegor tagit fram data för en miljon svenska kvinnor födda åren 1974–2001 och undersökt om faktorer, som kan peka på stressfyllda erfarenheter i barndomen, är kopplade till ökad risk för endometrios. Det handlar bland annat om att föräldrarna inte bodde tillsammans, att en förälder slutenvårdats för psykisk sjukdom eller haft en beroendesjukdom, att någon i familjen dött, att en förälder uppsökt vård på grund av våld eller att personen själv gjort det.
Preliminära resultat visar att alla indikatorer, förutom att någon i familjen dött, var kopplade till ökad risk för endometrios: olika mycket beroende på vilken faktor. De flesta faktorerna var kopplade till en 20 till 30 procent högre risk för endometrios jämfört med kvinnorna som inte varit utsatta.
Våld största riskfaktorn
– Men den största riskökningen, en över dubbelt så hög risk, sågs när kvinnan hade varit utsatt för våld. Det är en svårtolkad siffra, för det handlar alltså bara om dem som sökt vård efter våld, vilket är en väldigt liten grupp. Det finns säkert många fler, säger Marika Rostvall.
Forskarna lade också ihop alla faktorer, förutom den att en familjemedlem dött, för att få en totalsumma.
– Ju fler riskfaktorer, desto större risk för endometrios. Barndomserfarenheter verkar alltså spela roll, men det är svårt att dra säkra slutsatser, eftersom mekanismen inte är klarlagd. Det kan handla om att immunförsvaret fungerar sämre på grund av stressen, eller att smärtkänsligheten ökar – eller bådadera.
Resultaten ligger i linje med en amerikansk enkätstudie från 2018 med drygt 60 000 kvinnor som fann att risken att få endometrios var 80 procent högre för dem som hade utsatts för fysiskt eller sexuellt trauma mer än en gång. Och i en kinesisk studie från 2020 på möss sågs att de djur som separerats från sin mamma löpte dubbelt så hög risk att utveckla endometrios, när de fick en injektion av endometriosvävnad i bukhålan, jämfört med dem som slapp separation.
En del patienter med endometrios har mycket endometriosvävnad men ingen smärta, medan andra har få härdar men stor smärta. Det finns alltså inget samband mellan härdarnas storlek och smärtnivå.
– Det är utgångspunkten för vår forskning: varför får en del smärta och andra inte? Varför är immunförsvaret påverkat?, säger Sahruh Turkmen som är gynekolog och docent vid Umeå universitet.
Kemokiner tycks spela roll vid endometrios
För att ta reda på mer om hur immunförsvaret påverkas vid endometrios har han med kollegor undersökt kemokiner, viktiga signalmolekyler som aktiverar immunförsvaret mot främmande ämnen i kroppen. Preliminära resultat visar att patienterna generellt hade en lägre halt av kemokinerna än kvinnor som inte har sjukdomen.
– Orsaken vet vi inte, men en lägre halt skulle kunna medföra sämre funktion av immunförsvaret, eftersom antalet immunceller inte ökar som svar på främmande vävnad.
Så gjorde forskarna studien
För att ta reda på mer om hur immunförsvaret påverkas vid endometrios har forskare vd Umeå universitet undersökt kemokiner, ämnen som kallar till sig immunförsvarets celler när något som är främmande för kroppen upptäckts. Halten av kemokiner ökar i regel vid alla inflammationer.
I studien ingick 51 patienter med endometrios och 22 friska kontrollpersoner. Forskarna mätte halten av tre olika kemokiner i blodet och livmoderslemhinna. Deltagarna fyllde också i ett frågeformulär om livskvalitet och skattade sin smärta på en skala.
Mer kemokiner vid högre smärta
Studien visar också att de patienter som hade mer smärta hade en högre halt av kemokiner – men fortfarande lägre än de friska kvinnorna. Det är första gången som det sambandet kunnat påvisas i en studie.
– Vi vet inte om det är på grund av rubbat immunförsvar eller andra faktorer som hormoners effekt eller var endometrioshärdarna sitter. Studien är inte så stor, så det är svårt att dra en allmängiltig slutsats. Men det är intressant att vi ser en tydlig koppling mellan högre nivå av kemokiner och högre smärta. Kanske kan vi tolka det som att immunförsvaret aktiveras vid smärtsam endometrios, säger Sahruh Turkmen.
Möjligt nytt läkemedel
En ökning av ett särskild kemokin, CXCL1, var kopplad till särskilt stark smärta och låg livskvalitet. Det är därför särskilt intressant att fortsätta att utforska, för att på sikt kanske med läkemedel kunna påverka tillverkningen av ämnet i kroppen, och därmed lindra smärtsam endometrios.
– Men vi känner inte till vilken mekanism som ligger bakom den förhöjda nivån av CXCL1, så vi vet inte om en sänkning av halten skulle hjälpa patienterna. Kemokiner samarbetar. Det kan vara en kedja av mekanismer som vi behöver påverka.
Patienter har nedsatt smärtdämpning
I en annan studie har Sahruh Turkmen och hans kollegor undersökt om det så kallade GABA-systemets funktion spelar roll. GABA är en signalsubstans mellan hjärnan och nervsystemet och har en dämpande effekt.
Vad är GABA-systemet?
GABA-systemet i det centrala nervsystemet är ett nätverk av nervceller som använder gamma-aminosmörsyra, GABA, som sin signalsubstans. Det fungerar dämpande, det vill säga minskar sannolikheten att nervimpulsen tar sig vidare. Exempelvis dämpar det då ångest, stress och smärta. GABA fäster vid tre typer av receptorer: GABA-A, -B och -C. A är viktigast. GABA-A-receptorns funktion kan mätas indirekt med ett ögonrörelsetest.
15 patienter med mycket smärta av endometrios jämfördes med en kontrollgrupp på tio friska kvinnor. Forskarna lät försökspersonerna med blicken följa en röd prick som rörde sig fram och tillbaka på en vägg och mätte hur snabbt ögat reagerade. Försöket visade att patienterna med endometrios och smärta hade nedsatt funktion på en receptor i GABA-systemet jämfört med de friska kvinnorna.
– Det här är den första studien som undersökt receptorfunktionen på det här sättet. Patienterna kan alltså inte dämpa smärtan så bra och får därför mer värk. Men det är en liten studie som behöver upprepas.
Text: Inna Sevelius på uppdrag av forskning.se
