Ett antal kor står uppradade i ett höstligt landskap och äter hö.
Bild: Annie Spratt, Unsplash
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Om fysiska elstängsel ersätts med virtuella kan utformningen av beteshagar för nötkreatur bli mer flexibel. Ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att tekniken kan fungera även i naturbetesmarker med en mer varierad vegetation.

Idag går det att hägna in beteshagar utan fysiska stängsel. Tekniken, som ännu inte är godkänd i Sverige, bygger på att en virtuell hage ritas upp med hjälp av GPS-punkter i en app. Korna bär på halsband som varnar dem med ljud när de närmar sig den virtuella gränsen.

Om djuren inte vänder tillbaka får de en svag stöt från halsbandet, motsvarande ungefär tio procent av styrkan i ett vanligt elstängsel. Hagen går att rita om mycket lätt och systemet kan därför användas för att flytta djuren till olika delar av marken på ett enkelt sätt.

Virtuella stängsel funkar i naturbetesmarker

I en studie vid SLU undersökte husdjursagronomen Lotten Wahlund hur nötkreatur anpassar sig till och påverkas av virtuella stängsel jämfört med vanliga elstängsel. Tidigare studier har främst gjorts på öppna plana betesvallar utan buskar och träd, men Lotten Wahlund ville se hur djuren reagerade på tekniken i naturbetesmarker, där den kan bli mest användbar i framtiden.

– På naturbeten finns många typer av vegetation och underlag och även höjdskillnader, vilket skulle kunna göra det svårare för djuren att anpassa sig till tekniken. Men vår övergripande slutsats är att det fungerade väldigt bra, säger Lotten Wahlund i ett pressmeddelande.

Stängseltypen påverkar inte djurens beteende

När kvigor med virtuella stängsel jämfördes med sådana som gick i en hage med vanliga elstängsel syntes inga tecken på långvariga beteendeförändringar som skulle kunna bero på stress, varken när det gällde beteende, kroppsvikt eller halter av stresshormonet kortisol i pälsen.

– Vi kunde också se att djuren gärna uppehöll sig nära den virtuella gränsen och att de snabbt märkte när vi flyttade den. I många fall var de ute på den nya ytan inom 30 minuter. Detta tyder på att de inte är rädda för gränsen, säger Lotten Wahlund.

Att djuren snabbt anpassar sig efter det virtuella stängslet är viktig kunskap, då det gör det lättare att styra betet på ett effektivt sätt. I en naturbetesmark kan det handla om att hålla djuren borta från vissa delar av ytan, till exempel sankmarker där djuren riskerar att fastna, eller om naturvårdshänsyn. I mer intensiva betessystem kan det handla om att utnyttja marken mer effektivt genom så kallat strip-bete.

Virtuella stängsel inte godkända idag

Idag är tekniken inte godkänd i Sverige. Det är förbjudet att styra djurs beteende med hjälp av el, med undantag för traditionella elstängsel. Resultaten från den här och andra studier som görs med virtuella stängsel kommer att ge stöd till beslutsfattare för ett eventuellt godkännande av tekniken i framtiden.

– Intresset är i alla fall väldigt stort. Många hör av sig, både lantbrukare och intresseorganisationer men även från politiskt håll finns ett intresse för tekniken, avslutar Lotten Wahlund.

Avhandling:

Cattle adaption to virtual fences in semi-natural pastures with multiple virtual borders : impact on behaviour and level of cortisol in faeces and hair in comparison to physical electric fences

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera