De flesta studenter i Sverige är flitiga när det gäller att läsa kurslitteratur. Yngre läser däremot betydligt mindre än sina äldre studiekamrater. Det visar en undersökning som kastar nytt ljus över diskussionen om en kris för läsningen inom högre utbildning.
I en enkätundersökning har 1000 slumpmässigt utvalda studenter i Sverige fått svara på frågor om sina läsvanor och läsförståelse.
Resultaten, som mynnat ut i en rapport, visar att drygt 70 procent av studenterna läser större delen av den obligatoriska, svenskspråkiga kurslitteraturen. Nära nio av tio tycker att den är enkel att läsa och förstå.
Yngre läser mindre
Samtidigt finns skillnader mellan olika grupper av studenter, visar undersökningen. Ett tydligt resultat är att yngre studenter läser mindre kurslitteratur, jämfört med äldre studiekamrater.
– Det är möjligt att yngre studenter hanterar akademiska texter på andra sätt än äldre, och exempelvis använder digitala resurser eller sammanfattningar mer. Det kan också handla om förändrade läsvanor över tid hos den yngre befolkningen, säger doktoranden Linda Eriksson vid Örebro universitet och en av rapportens författare, i ett pressmeddelande.
– Men även om yngre studenter är mindre benägna att läsa jämfört med äldre studenter läser en majoritet fortfarande merparten av litteraturen, fortsätter hon.
Läsvanorna varierar också mellan olika ämnesområden. Studenter inom humaniora och konst är flitigast med läsningen. Här läser 86 procent det mesta av kurslitteraturen. Motsvarande siffra för studenter inom teknik, som läser minst av alla, är 61 procent.
Debatt om sämre läsförmåga
Undersökningen är en av få större genomlysningar av läsning inom högre utbildning som gjorts. Arbetet har letts av Hans Malmström, biträdande professor vid Chalmers institution för vetenskapens kommunikation och lärande.
Han anser att undersökningen bidrar med insikter i den pågående debatten om svagare läsförmåga bland studenter.
– Det är knappast realistiskt att tro att alla studenter alltid ska läsa all kurslitteratur. Att resultaten visar att en övervägande majoritet av studenterna läser och tar till sig kurslitteraturen tycker jag inger visst hopp, och ger anledning att reflektera över omfattningen av läskrisen inom högre utbildning som just nu diskuteras, säger Hans Malmström i pressmeddelandet.
Språket spelar roll
Undersökningen visar dock att språket tycks påverka läsningen. När kurslitteraturen är på engelska tycks viljan att läsa minska rejält.
– En tredjedel av studenterna säger att de bara läser en mindre del eller ingenting alls när kurslitteraturen är på engelska. Detta kan få konsekvenser för lärandet, eftersom mycket av kurslitteraturen är på engelska, säger Hans Malmström.
Kan finnas utmaningar
Undersökningen att frågan om studenters läsförmåga är komplex, menar Hans Malmström.
– Resultaten visar att en majoritet av studenterna verkar hantera den akademiska läsningen väl. Trots det finns det mindre grupper av studenter som riskerar att hamna i en kunskapsmässig marginalisering för att de inte läser tillräckligt eller inte förstår.
– Hur högre utbildning, men även grund- och gymnasieskolan, väljer att hantera dessa utmaningar kan ha långtgående konsekvenser, framför allt för enskilda studenters lärande, fortsätter han.
Rapport:
Läsning i högre utbildning: En kvantitativ studie om studenters läsvanor på svenska och engelska
Rapporten är ett samarbete mellan Chalmers, Örebro universitet och Språkrådet.
