Att undvika fem vanliga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom kan ge upp till 15 år längre liv. Det är inte heller för sent att göra förändringar i livsstil högt upp i medelåldern, visar en studie.
De fem klassiska riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom är rökning, högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, diabetes och övervikt eller undervikt. De orsakar ungefär hälften av all hjärt-kärlsjukdom i världen.
Att den som lever hälsosamt blir friskare och lever längre är kanske inte överraskande. Nu har dock en global studie för första gången kommit fram till exakt hur stor skillnad det är – och det handlar om en rejäl skillnad.
Kvinnor levde i genomsnitt 14,5 år längre
Studien, som forskare från Umeå universitet har medverkat i, visar att kvinnor som vid 50 års ålder inte hade någon av de fem riskfaktorerna levde i genomsnitt 14,5 år längre än de som hade alla fem riskfaktorerna. Bland män var den siffran 11,8 år.
– Detta visar att det verkligen lönar sig att hålla koll på sina riskfaktorer. Det ger ett friskare och påtagligt längre liv. Och det är inte för sent att ändra livsstil även högt upp i medelåldern, säger Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Att de utan riskfaktorerna levde längre berodde framför allt på att det dröjde betydligt längre innan de drabbades av hjärt-kärlsjukdom. De levde också längre efter att de hade blivit sjuka än vad de som hade alla riskfaktorer gjorde.
Förändringar innan 60 år gör skillnad
Forskarna kom fram till att människor som lyckas ta kontroll över sitt blodtryck eller slutar röka mellan 55 och 60 års ålder lever längre och har mindre hjärt-kärlsjukdom än de som inte gör några livsstilsförändringar.
Det visade sig också att blodtrycket var den allra största faktorn till ett längre liv.
– Högt blodtryck medför en kraftig riskökning och är dessutom den absolut vanligaste riskfaktorn. I Sverige har mer än var tredje medelålders person för högt blodtryck. Här finns mycket att vinna på att fler kollar sina värden eftersom många inte ens själva vet om att de ligger för högt, säger Mattias Brunström, biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Data från över 150 000 svenskar analyserades
Data om hälsa, dödlighet och levnadsvanor från 39 länder analyserades i studien.
Forskare vid Umeå universitet har bidragit med material från bland annat Norra Sveriges hälso- och sjukvårdsstudie (NSHDS) med hälsodata för över 150 000 personer i norra Sverige och från Monica-studien där 12 000 individer har följts under lång tid.
Vetenskaplig artikel:
Global Effect of Cardiovascular Risk Factors on Lifetime Estimates, New England Journal of Medicine.
