En vit mus tittar ut ur ett rör, halm runtomkring.
Möss kan "fastna" i upprepade beteenden. Bild: Karolinska Institutet
Artikel från forskning.se

Texten baseras på ett pressmeddelande. Läs mer om vårt innehåll.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en studie visat att en viss nervkrets i hjärnan kan sätta beteenden i ett slags ”upprepningsläge”, där möss fortsätter att göra samma saker om och om igen. Den här upptäckten, tror forskarna, kan på sikt ge nya insikter om hur exempelvis beroende och tvångssyndrom fungerar hos människor.

Både djur och människor kan fastna i vissa beteenden, men exakt hur detta regleras i hjärnan har varit okänt.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet, i en studie, undersökt en nervkrets i hjärnan hos möss. Kretsen går från nucleus accumbens, en del av hjärnans belöningssystem, till en region i hypotalamus som i sin tur är kopplad till laterala habenula, ett område som bearbetar obehagliga upplevelser.

Gräva, nosa, gräva, nosa

Genom att aktivera denna krets med hjälp av optogenetik, en metod där nervceller styrs med ljus, kunde forskarna framkalla ett negativt tillstånd hos möss som ledde till repetitiva beteenden som grävande och nosande. Dessa beteenden pågick även när mat eller andra belöningar fanns tillgängliga.

Kretsen i hjärnan kunde alltså skifta mössens beteende till ett repetitivt läge.

Kan ge insikter om tvång

– Det hjälper oss att förstå hur tvångsmässiga handlingar uppstår och kan bidra till insikter om tillstånd som tvångssyndrom och beroende, säger Konstantinos Meletis, professor vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Av studien framgår att upprepade aktiveringar av nervkretsen gradvis framkallar ett negativt tillstånd som får mössen att prioritera repetitiva beteenden framför naturliga behov. När forskarna stängde av den vidarekopplade delen av kretsen, från hypotalamus till habenula, försvann det tvångsmässiga beteendet.

– Det här ger oss en ny förståelse för hur hjärnan kan prioritera vissa beteenden över andra, även när de inte är funktionella eller belönande, säger Konstantinos Meletis.

Vetenskaplig artikel:

A striosomal accumbens pathway drives stereotyped behavior through an aversive Esr1+ hypothalamic-habenula circuit, Science Advances.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera