Luftprover som samlats in för att mäta radioaktivt nedfall visar sig rymma ett oväntat dna-arkiv. Nu kan forskare följa hur mossors sporspridning har förändrats över decennier – och hur snabbt naturens kalender ställs om i takt med ett varmare klimat.
När Försvarsmakten på 1960-talet började samla in luftprover för att mäta radioaktivt nedfall från kärnvapentester fanns ingen tanke på mossor. Men på de glasfiberfilter där proverna sparades fastnade också dna från pollen, sporer och andra biologiska partiklar – något som långt senare uppmärksammades av forskare vid Umeå universitet.
– Proverna har visat sig utgöra ett oväntat, helt unikt och mycket spännande arkiv över dna från biologiska luftspridda partiklar, säger Nils Cronberg, växtforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Spridning av sporer startar tidigare
Forskarna vid Lunds universitet och Umeå universitet har undersökt hur spridningsperioden för luftburna sporer från mossor förändrats under 35 år för 16 olika arter och grupper. Analysen visar att spridningen av sporer nu i genomsnitt börjar fyra veckor tidigare och når sin topp sex veckor tidigare jämfört med 1990.
– Det är en stor skillnad, särskilt med tanke på att sommaren är kort i norr, säger Nils Cronberg.
Varm höst ger sporerna en kick
Varmare höstar gör att mossornas sporkapslar hinner utvecklas längre innan vintern startar, vilket ger en biologisk kickstart som gör att sporerna frigörs tidigare på våren. Det mest överraskande är dock att det inte är vårens väder som styr tidpunkten för sporspridningen.
– Vi hade förväntat oss att det var tiden för snösmältningen eller lufttemperaturen under samma år som skulle vara avgörande, men det visade sig vara klimatförhållandena under föregående år som vägde tyngst, säger Fia Bengtsson, tidigare växtforskare vid Lunds universitet.
Ny förståelse av biologiska förändringar
Förutom att visa hur snabbt klimatförändringarna påverkar ekosystemen öppnar studien dörren till en helt ny metod för att förstå biologiska förändringar över tid. Samma typ av dna-analyser kan också göras för andra växt- och djurgrupper. Eftersom mätplatser finns över hela Sverige kan forskarna följa utvecklingen bakåt genom decennierna – från norr till söder.
– Vi förutser att våra resultat och kunskap om hur naturen har förändrats från 1970-talet och framåt kommer att bli en del av den internationella klimatpanelens, IPCC:s, nästkommande rapport om dokumenterade effekter av klimatförändringar, säger Nils Cronberg.
Vetenskaplig artikel:
Rapid shifts in bryophyte phenology revealed by airborne eDNA, Journal of Ecology.
