En grupp ungdomar är något mer tveksamt inställd till att göra värnplikt jämfört med andra, enligt en rapport från FOI. Det handlar om svenskfödda ungdomar med utlandsfödda föräldrar.
Materialet till rapporten, gjord på uppdrag av Försvarsmakten, omfattar omkring 500 000 totalförsvarspliktiga 18-åringar, födda mellan 2000 och 2004.
Forskaren Peter Bäckström på FOI har bland annat gått igenom det mönstringsunderlag som Sveriges 18-åringar är skyldiga att fylla i och skicka till Plikt- och prövningsverket. Där ställs frågor om inställningen till att göra grundutbildning med värnplikt.
Lumpen lockar olika mycket
Av rapporten framgår att ungdomar vars föräldrar har högre utbildning och höga inkomster är något mer positivt inställda till att göra värnplikt än ungdomar med föräldrar med låga inkomster och låg utbildning. Skillnaderna är små.
Samtidigt är det tydligt att ungdomar som är födda i Sverige, men har utlandsfödda föräldrar, är mer tveksamt inställda till att göra värnplikt.
– Det kan inte förklaras av bakomliggande skillnader i föräldrarnas socioekonomiska status, säger forskaren Peter Bäckström.
Utlandsfödda ungdomar visar dock ungefär samma vilja att göra lumpen som svenskfödda ungdomar med svenskfödda föräldrar.
Det är alltså de svenskfödda med utlandsfödda föräldrar som sticker ut.
– Vad det beror på vet jag inte, men en gissning är att det har något att göra med skillnader i förtroende och upplevd tillhörighet, säger Peter Bäckström.
Möjligt att påverka i skolan
Enligt Peter Bäckström bör Försvarsmakten, Plikt- och prövningsverket samt den svenska skolan överväga om de i större utsträckning behöver arbeta med att tidigt nå unga personer med utländsk bakgrund och öka tillgängligheten till det svenska försvarets verksamhet. När det gäller gymnasieskolan finns, enligt Peter Bäckström, nya möjligheter sedan höstterminen 2025.
– I den nya läroplanen för samhällskunskap blir nu totalförsvarskunskap ett obligatoriskt inslag. Sedan vore det bra med ytterligare samhällsvetenskaplig forskning om varför barn till invandrare, men inte invandrare själva, är mindre benägna än andra att vilja göra värnplikt.
Försvarsvilja kan finnas ändå
Det är viktigt att minnas att hög försvarsvilja och vilja att göra värnplikt inte alltid är samma sak, fortsätter Peter Bäckström. Försvarsvilja handlar om hur villig man är att ställa upp i en stridande eller icke-stridande roll för att försvara Sverige.
– Det är något man måste ha i bakhuvudet när man försöker tolka resultatet. En person kan mycket väl ha hög försvarsvilja, men samtidigt vara tveksam till att göra militär grundutbildning i Försvarsmakten.
Alla får inte göra lumpen
Peter Bäckström anser också att det är önskvärt med framtida studier som undersöker den sociala bakgrundens betydelse för att någon faktiskt påbörjar en värnpliktsutbildning. En persons inställning i ett mönstringsunderlag visar nämligen inte om den som fyllde i det faktiskt fick göra värnplikten.
– För bara för att en person vill göra lumpen betyder det inte nödvändigtvis att han eller hon får göra det. Och den kunskapen är viktig för att få en bild av den sociala representationen inom värnpliktsförsvaret, säger Peter Bäckström.
Rapport:
Vem vill göra lumpen? Social bakgrund och inställning till värnplikt bland svenska ungdomar, FOI.
