Under några timmar idag slocknade en rad svenska webbsajter, inklusive regeringens. Ett tekniskt fel hos ett amerikanskt företag pekas ut som orsak. Det väcker återigen frågan om Europas beroende av globala techbolag.
Fredagen den 5 december 2025 låg flera stora sajter nere, enligt flertalet nyhetsmedier. Bland annat gick det inte att komma in på den svenska regeringens hemsida. Hemnet, Ikea, Läkemedelsverket, Södertälje kommun och ett antal flygbolag gick heller inte att nå på webben. Den som försökte möttes av meddelandet ”500 Internal Server Error”.
Källan till problemen tycks vara störningar hos it-jätten Cloudfare. Företaget hanterar knappt en femtedel av den globala webbtrafiken, enligt SVT. En liknande, fast mer omfattande, händelse skedde i november 2025. Även då uppgavs orsaken vara tekniska problem hos Cloudfare.
I händerna på utländska bolag
Händelserna belyser det faktum att utomeuropeiska it-bolag och molntjänster dominerar våra digitala liv. Från sociala medier, betaltjänster och digitala möten till hela it-strukturer inom sjukvård, handel och industrier.
Johan Linåker, forskare i datavetenskap vid LTH, Lunds universitet, samt vid forskningsinstitutet RISE, har länge varnat för riskerna. När de digitala tjänsterna begränsas, störs eller avlyssnas kan det i värsta fall få katastrofala konsekvenser, säger han.
– Man kan jämföra det med att dra ut elsladden. Vi skulle förlora tillgång till en stor mängd av den digitala värld vi är beroende av.
Tekniska fel ger svallvågor
Många offentliga verksamheter i Europa använder exempelvis amerikanska leverantörer. Ett exempel på en leverantör från USA är det nämnda Cloudfare, vars tekniska strul släckte webbsidor i november och december 2025. Två andra exempel är Google Cloud och Amazon Web Services.
– För ett tag sedan uppmärksammades i media ett tekniskt fel hos en amerikansk molnleverantör, Amazon Web Services, något som drabbade flera appar och meddelandetjänster globalt. Men det är bara en krusning jämfört med vad konsekvenserna skulle kunna bli, säger Johan Linåker.
Utan egna serverhallar och tjänsteleverantörer finns risk att hela samhället lamslås – om inte Sverige och EU börjar arbeta förebyggande för att skapa ett robust och motståndskraftigt digitalt samhälle.
– Likt civilsamhället i stort måste även den digitala delen av samhället kunna fungera i händelse av en kris.
Lättare att välja rätt
En viktig sak är att göra offentliga upphandlingar bättre, menar Johan Linåker. När organisationer köper in varor och tjänster måste de få hjälp att välja det bästa erbjudandet, även ur digital beredskapssynpunkt.
– Det ska vara lätt att välja rätt. Vi måste börja lära oss att ställa tydliga krav kring säkerhet, kontroll och underhåll av digital infrastruktur, på samma sätt vi idag gör för kritisk fysisk infrastruktur som hamnar, flygplatser, och vägar, vatten och elnät. Pris kan inte alltid få vara vägledande vid utvärderingen av olika anbud.
Behöver också EU försöka bygga upp egna bolag, motsvarande exempelvis Microsoft och Meta?
– Svenska och europeiska moln- och tjänsteleverantörer behöver växa sig större, starkare och fler till antalet. Vi har redan många kompetenta och bra leverantörer, men de måste kunna möta upp det enorma behov som täcks av de stora och ofta amerikanska giganterna.
Förutom moln pratar du också IT-tjänster, hur ser situationen ut där?
– Här händer det mycket just nu vilket är glädjande att se! Exempelvis kring ersättningsalternativ för Office-paketen där det fram tills nyligen inte funnits några direkta alternativ. Nu ser vi hur länder som Frankrike, Tyskland och Nederländerna genom ett EU-initiativ är i full gång i att utveckla kompletta system baserat på öppna produkter för exempelvis video, chatt, dokumenthantering med mera.
I Sverige finns en motsvarande ”lightlösning” för digitala samverkansverktyg som utvecklas och levereras av Försäkringskassan under namnet SAFOS och som riktas till offentlig sektor.
Öppenhet kan löna sig
Öppen källkod, alltså att programmeringskod i program delas öppet och får användas av andra, är viktigt i sammanhanget, säger Johan Linåker.
– Det gör det möjligt att bygga digitala lösningar som är transparenta, återanvändbara och anpassningsbara samt enklare byta ut till andra alternativ. På så sätt kan offentliga verksamheter dela lösningar mellan sig, själva välja driftsätt och säkerställa att de har kontroll över både funktion och data.
Vissa fimpar Microsoft
Vad gäller Sverige arbetar till exempel Helsingborgs stad med ett pilotprojekt som rör digital beredskap. Där testas bland annat hur olika verksamheter kommer att fungera om vissa digitala tjänster slås ut. Det handlar om viktiga verksamheter i en kommun, som skolbespisning, undervisning, vård, omsorg, brandväsende och socialtjänst.
Delar av Europa har kommit extra långt i sitt digitala oberoende, till exempel delstaten Schleswig-Holstein i Tyskland. Delstaten har bland annat reducerat antalet Microsoft-licenser till 30 procent av den ursprungliga mängden och räknar med att komma ned till en procent år 2029.
Kan vi verkligen bli digitalt oberoende?
– Nej vi kommer inte kunna bli helt digitalt oberoende. Men vi kan och bör stärka vår förmåga, så att vi kan fortsätta våra digitala liv och använda vår digitala infrastruktur, precis som den fysiska, i händelse av kris, oavsett typ, säger Johan Linåker.
En längre version av artikeln har publicerats i nyhetsbrevet Apropå vid Lunds universitet: Så ska EU räddas från digitalt mörker.
Digital suveränitet
Digital suveränitet handlar om att ha kontroll över de digitala system och tjänster som samhället är beroende av, tekniskt och juridiskt. Det innebär att kunna fatta självständiga beslut kring hur data hanteras, vilka tekniska lösningar som används och hur digital infrastruktur utvecklas.
I dag är mycket av vår digitala vardag – från molntjänster till kommunikationsplattformar – beroende av leverantörer utanför Europa, vilket kan skapa sårbarheter.
Källa: Lunds universitet
