Vuxna med invandrarbakgrund, det vill säga både utrikesfödda och deras inrikes födda barn, hade betydligt högre förekomst av svår covid-19, jämfört med svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Det visar en ny studie från forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Även om det är väl dokumenterat att första generationens invandrare drabbades oproportionerligt hårt under pandemin, saknas det kunskap om deras barn. Särskilt har man lite kunskap om personer som är födda utomlands men som kom till Sverige som barn.
I Sverige utgör också personer med en eller två utrikesfödda föräldrar omkring 13 procent av befolkningen, vilket innebär att denna grupp är viktig för att förstå långsiktiga ojämlikheter i folkhälsa.
En ny studie från Stockholms universitet visar att vuxna som föddes utomlands och som kom till Sverige som barn, liksom svenskfödda personer med utrikesfödda föräldrar, drabbades hårdare av covid-19-pandemin än personer som är födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar.
Studien är en av de första i Europa som undersöker sjukhusvård, intensivvårdsbehandling och dödlighet till följd av covid-19 infektion hos vuxna med olika migrationsbakgrund under pandemin.
– Det är välkänt att invandrare som kom till Sverige som vuxna drabbades hårt av pandemin. Men vår studie visar att även de som kom till Sverige som barn och personer födda i Sverige med inrikes födda föräldrar drabbades i liknande omfattning, säger Agneta Cederström, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Nästan 8 miljoner personer ingick i studien
Med hjälp av svenska befolkningsregister följde forskarna alla invånare över 20 år, nästan 8 miljoner vuxna, från december 2019 till juni 2021. Forskarna tog reda på och delade in personer i grupper beroende på om de var födda utomlands eller i Sverige, om de kom till Sverige som vuxna eller som barn samt om de hade en eller två föräldrar som var födda utomlands.
Resultatet visar att risken för svår sjuklighet och död var särskilt stor hos personer med rötter i länder i Afrika, Latinamerika, Karibien och Oceanien – oavsett om de var födda utomlands eller i Sverige.
Vid justering för socioekonomiska faktorer – levnadsvillkor och underliggande hälsobesvär – minskade endast delvis riskerna i dessa grupper.
– Detta är några av de faktorer vi kan beakta med registerdata, men det finns annan relevant information som inte kunde undersökas i den aktuella studien. Till exempel kan människor med osäkra anställningsvillkor eller ett yrke som inte tillåter distansarbete ha svårare att följa rekommendationer kring minskad smittspridning säger Sol P. Juárez.
Viktigt inför framtida pandemier
Bristande språkkunskaper eller kännedom om det svenska sjukvårdsystemet – exempelvis hur man går tillväga för att testa sig vid misstänkt smitta lyfts ofta fram som andra förklaringar till att pandemin slog hårdare mot utrikesfödda. Men dessa faktorer gäller i mindre utsträckning för personer som kom till Sverige som barn eller är födda och uppvuxna här. Ändå drabbades personer med utländsk bakgrund nästan lika hårt som deras utrikesfödda föräldrar.
– Många av de faktorer som gjorde vuxna utrikesfödda mer sårbara – såsom arbete inom vårdrelaterade yrken, osäkra anställningsförhållanden och lägre vaccinationsgrad – återfinns också bland svenskfödda med utländsk bakgrund. När vi förbereder oss för framtida pandemier är det avgörande att utforma förebyggande åtgärder som når grupper med en förhöjd risk att drabbas hårdare av smittsamma sjukdomar, säger Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet.
Forskarteamet betonar att arbetet med att minska sociala ojämlikheter är en nyckelstrategi för att förbättra beredskapen inför framtida pandemier.
Vetenskaplig artikel:
COVID-19 outcomes by immigrant generation in Sweden: a national cohort population-based study, European Journal of Public Health.
Studien ingår i forskningsprojektet Förklaringar till överdödlighet i COVID-19 bland invandrare i Sverige.
