I södra Afrika fanns en grupp människor som levde delvis isolerat under hundratusentals år. Det framgår av dna-analyser av kvarlevor av forntida människor. Fynden ändrar delvis bilden av människans evolution, menar forskare från Uppsala universitet.
Homo sapiens, den moderna människan, har funnits i minst 300 000 år. Arten uppstod på den afrikanska kontinenten, men exakt var på kontinenten det skedde har inte varit känt.
Det har funnits teorier om att Homo sapiens utvecklades i östra Afrika och att de först för omkring 50 000 år sedan spred sig söderut.
Enligt en ny studie stämmer det inte.
Viktigt läge för Homo sapiens
– Vi har länge vetat att södra Afrika varit bebott, men tidigare har det varit oklart om det bara rörde sig om föregångare till oss eller om det var Homo sapiens, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.
Enligt studien, gjord av forskare vid Uppsala universitet och University of Johannesburg, levde och utvecklades Homo sapiens under lång tid i södra Afrika.
– Detta område har spelat en viktig roll i den mänskliga evolutionen, kanske den allra viktigaste, säger Mattias Jakobsson.
Studien bygger på analyser av arvsmassan från 28 individer som levde i södra Afrika för mellan 10 200 och 150 år sedan.
Forskarna jämförde arvsmassan från södra Afrikas stenåldersbefolkning med arvsmassan från dagens befolkning och stenåldersbefolkningar från alla andra delar av världen. Det visade sig att södra Afrikas stenåldersbefolkning levde isolerad under mycket lång tid.
Inflöde dröjde mycket länge
Gruppen människor i södra Afrika verkar ha varit genetiskt avskild från andra under minst 200 000 år.
− Det är först relativt sent, för runt 1 400 år sedan, som vi ser tydliga spår av genflöde in i denna grupp, säger Mattias Jakobsson.
Vid den tidpunkten tycks människor från Östafrika och Västafrika ha tagit sig till den södra gruppen. Däremot verkar ett utflöde har funnits redan före dess. Genetiska spår tyder på att människor från den södra befolkningen migrerade norrut under gynnsamma klimatperioder. Till exempel har dna från den södra befolkningen hittats hos individer som levde för cirka 8 000 år sedan i det som idag är Malawi.
Mycket utveckling skedde
En stor del av de mänskliga kvarlevorna i södra Afrika har hittats vid en skyddande klippformation vid Sydafrikas sydkust. Platsen innehåller fem tydligt definierade arkeologiska lager som representerar kulturhistoriska tidsperioder från cirka 10 000 år sedan fram till omkring 1 500 år sedan.
Arkeologiska analyser visar att verktygen förändras mellan lagren och att varje period har sin egen teknik för tillverkning av redskap. Trots det är områdets människor genetiskt i princip identiska över hela tidsperioden.
− Det finns inga tecken på inflyttning eller befolkningsutbyte. Detta skiljer sig åt från det man kan se i exempelvis Europa, där kulturella skiften ofta sammanfaller med att nya människor vandrar in, säger Mattias Jakobsson.
Njurar och hjärna i fokus
I studien identifierade forskarna också 79 dna-varianter som ändrar på geners funktion. Dessa genvarianter finns bara hos Homo sapiens och inte hos exempelvis neandertalare eller schimpanser.
De funna dna-varianterna hjälper forskarna att förstå vilka genetiska varianter som kan ha varit viktiga för människans evolution.
Genvarianter som påverkar njurarna, till exempel, var tydligt överrepresenterade i fynden från södra Afrika. Detta kan, enligt forskarna, hänga ihop med människors unika förmåga att kyla kroppen genom svettning. Svettning kan kopplas till en god förmåga att kontrollera vätskebalansen i kroppen, vilket i sin tur involverar njurarna.
− Det är möjligt att just dessa förändringar i gener har gett våra föregångare unika egenskaper att reglera vätskebalans och därmed öka möjligheten till avkylning och uthållighet, säger Mattias Jakobsson.
Flera gener kan också kopplas till uppmärksamhet, en mental förmåga som kan ha utvecklats annorlunda hos Homo sapiens jämfört med exempelvis neandertalare.
Bilden klarnar allt mer
Med allt fler dna-fynd från forntida människor går det att ta reda mer om Homo sapiens tidiga historia, enligt forskarna.
− Det ger oss en mycket tydligare grund för att förstå hur moderna människor utvecklades på den afrikanska kontinenten, säger Carina Schlebusch, professor i människans evolution och genetik vid Uppsala universitet.
Vetenskaplig artikel:
Homo-sapiens-specific evolution unveiled by ancient southern African genomes, Nature.
