Kön påverkar risken för spelberoende hos unga
Många tonåringar är i riskzonen för att utveckla spelberoende, men det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Det visar en studie.
– Resultaten visar att lång speltid är den starkaste gemensamma riskfaktorn för både tjejer och killar för att utveckla spelberoende, men där slutar likheterna, säger Gunilla Björling, professor på Hälsohögskolan i Jönköping.
Spelberoende är ett växande globalt problem. Forskare vid Jönköping University har därför velat undersöka riskerna bland svenska skolungdomar med hjälp av testet Gaming Disorder Test (GDT). Studien bygger på data från en folkhälsoenkät med över 5 300 ungdomar i åldern 15–17 år i Jönköpings län.
Enkelt test kan upptäcka risk
Gaming Disorder Test är ett kort test med fyra frågor och lämpar sig bra att använda i skolmiljöer, menar forskarna. Det gör det möjligt att tidigt identifiera ungdomar i riskzonen för spelberoende och sätta in förebyggande insatser.
– Det som gör GDT så värdefullt är att det är enkelt, snabbt och bygger direkt på WHO:s definition av spelberoende. Internationella studier visar att testet är mycket pålitligt och fungerar väl för ungdomar i olika länder. Därför är det ett perfekt verktyg för att tidigt upptäcka vilka unga som riskerar att utveckla spelproblem, säger Amir Pakpour, professor vid Hälsohögskolan i Jönköping, i ett pressmeddelande.
Tonårspojkar spelar mer
Studien visar att nära 44 procent av pojkarna befann sig i riskzonen för spelberoende, jämfört med cirka tolv procent av flickorna. Pojkar spelar i genomsnitt dubbelt så mycket som flickor, men riskfaktorerna skiljer sig mellan könen.
– Det förvånade oss att se så tydliga könsskillnader i riskmönster. Förutom lång speltid var den starkaste riskfaktorn för spelberoende hos pojkar sämre psykiskt välbefinnande, medan det hos flickor var låg fysisk aktivitet, säger Gunilla Björling, professor vid Hälsohögskolan i Jönköping.
Ingen tydlig koppling till självkänsla och sömn
I studien besvarade ungdomarna frågor om hälsa och livsstil, till exempel sömn, fysisk aktivitet, välmående och självkänsla. De fick också svara på frågor om hur länge de spelade. Svaren analyserades med olika statistiska metoder.
– Det var överraskande att självkänsla och sömn inte hade någon signifikant koppling till spelberoende, trots att många tidigare studier pekat på det. Resultaten tyder på att ungdomars psykiska hälsa och levnadsvanor spelar en större roll än traditionella psykologiska faktorer, säger Gunilla Björling.
Förebyggande åtgärder kan skräddarsys
Forskarna anser att skolor, men också hälso- och sjukvården, bör använda resultaten för att förebygga spelberoende bland ungdomar. Tidigare forskning har ofta sett ungdomar som en homogen grupp, men studien visar att könsanpassade strategier är avgörande för att förebygga spelberoende i framtiden.
– För killar bör fokus ligga på att stärka psykiskt välbefinnande, till exempel genom samtalsstöd, stresshantering och sociala aktiviteter. För tjejer bör insatser som främjar fysisk aktivitet – som rörelsepauser, idrottsprogram och aktiv fritid användas för att förebygga spelberoende, säger Amir Pakpour.
Vetenskaplig artikel:
Gaming disorder among Swedish adolescents: Measurement, risk factors, and classification, Comprehesive Psychiatry.
