Forskare vid Örebro universitet har utvecklat en modell som ger nya möjligheter att förstå hur mage och hjärna påverkar varandra. Tidiga resultat från studien tyder på att ämnen från tarmen kan skydda hjärnan vid stress – och att en hälsosam kost kan stärka motståndskraften.
Det går inte att samla in hjärnceller från levande personer. Därför har forskare utvecklat en modell som använder hudceller för att studera kopplingen mellan mage och hjärna.
– Hudceller är det närmaste vi kan komma hjärnceller. De liknar varandra på många sätt, säger Julia Rode, forskare i biomedicin vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Förenklad version
I modellen används hudceller som en förenklad version av blod-hjärnbarriären. Forskarna undersöker hur cellerna reagerar på vätska från tarmen, hämtad från både friska personer och personer med tarmsjukdomen IBS.
– Studien visar att om celler utsätts för stress kan ämnen från tarmen ha en skyddande effekt, säger Julia Rode.
Stress kan vara psykisk ohälsa eller till exempel en inflammation. Under normala förhållanden, när cellerna inte var stressade, såg forskarna ingen skillnad.
Smörsyra och fibrer
Forskarna undersökte även hur smörsyra och fibrer påverkar cellerna. Smörsyra gavs till både friska deltagare och personer med IBS. Därefter togs prover från tarmen. I ett labb tillsattes fibrer i tarmproverna.
I ett experiment stressades cellerna först innan de utsattes för tarmprover med extra smörsyra eller fibrer. I ett annat experiment gjorde man tvärtom.
– Vår studie visade, med experimentella försök och i linje med tidigare forskning, att det blir ett bättre resultat om man ätit hälsosamt innan. Då bygger man upp motståndskraft, säger Julia Rode.
Fler studier behövs
Forskarna såg däremot inga skillnader mellan friska personer och personer med IBS.
– Vi vet att många IBS-patienter har lägre nivåer av serotonin men vi behöver gå vidare med ytterligare studier för att hitta svar, säger Julia Rode och fortsätter:
– Först och främst ville vi testa metoden i det här läget och nu vet vi att det fungerar. Modellen kan hjälpa oss att bättre förstå hur tarmen och hjärnan påverkar varandra, säger Julia Rode.
Förhoppningen för framtiden är att kunna ge personliga kostråd som påverkar både mage och hjärna.
Mer om kopplingen mage och hjärna
Det finns flera sätt som tarmen kan påverka hjärnan och vårt mående. Bakterier i tarmen bryter ner maten vi äter och bildar olika ämnen. Vissa av dessa påverkar hur kroppen använder aminosyran tryptofan, som behövs för att producera serotonin – ett ämne som är viktigt för humör, mående och sömn. Andra ämnen kan också påverka eller ta sig förbi blod-hjärnbarriären som skyddar hjärnan.
I studien deltog fler än tio personer i varje grupp, både friska och personer med IBS (irritable bowel syndrome).
Tarmar och tankar hänger ihop
Vetenskaplig artikel:
Development of a novel humanized gut-brain axis model as a tool toward personalized nutrition, Communications Biology.
