Ökad sjuklighet − men lika bra livskvalitet för dem som fötts för tidigt
Personer som väger mindre än ett kilo när de föds löper ökad risk för cerebral pares, intellektuell funktionsnedsättning och uppmärksamhetsstörningar. Samtidigt skattar de som vuxna sin livskvalitet lika bra som personer med normal födelsevikt. Det visar en ny studie på 201 för tidigt födda vuxna.
Utvecklingen inom neonatalvården har lett till en dramatisk ökning av överlevnaden bland för tidigt födda barn som vid födseln väger under 1 000 gram. Däremot är kunskapen fortfarande begränsad om hur en så tidig födsel påverkar hälsa och välbefinnande när barnen blir vuxna.
Nu har forskare vid Uppsala universitet undersökt just hälsa och livskvalitet hos alla barn som föddes i Sverige mellan april 1990 och mars 1992 med en födelsevikt på högst 1 000 gram.
Studien påbörjades redan vid födseln och när deltagarna sedan var 26–29 år gamla fick de besvara ett frågeformulär om självskattad livskvalitet, relaterat till både fysisk och psykisk hälsa. Uppgifter om registrerade diagnoser med möjlig koppling till prematuritet hämtades från nationella register.
Samma procedur genomfördes också för en kontrollgrupp bestående av 327 personer med normal födelsevikt.
– Vi ser en tydligt ökad sjuklighet hos de individer som föddes extremt för tidigt, både när det gäller fysisk hälsa – såsom lungfunktion, syn, hörsel och motorik – och diagnoser relaterade till hjärnans funktioner, exempelvis kognition, uppmärksamhet och sociala förmågor, säger Maria Heyman, specialistläkare och doktorand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Ingen skillnad i skattning av livskvalitet
Bland dem som vägde mindre än 1 000 gram när de föddes var sjukligheten högre än i kontrollgruppen. Av de för tidigt födda hade:
- 10 procent cerebral pares, jämfört med 0,5 procent i kontrollgruppen
- 10,2 procent intellektuell funktionsnedsättning, jämfört med 1 procent i kontrollgruppen
- 13,7 procent uppmärksamhetsstörning såsom ADHD/ADD, jämfört med 4,4 procent i kontrollgruppen
- 10,5 procent autism, jämfört med 2,1 procent i kontrollgruppen
Även psykiska sjukdomar, som bipolär sjukdom och ångestsyndrom, var vanligare bland dem med låg födelsevikt än i kontrollgruppen.
Även om fysisk och psykisk sjuklighet var vanligare bland de för tidigt födda skattade de som deltog i studien sin livskvalitet lika högt som kontrollgruppen. Trots fler funktionsnedsättningar ser många för tidigt födda vuxna sig inte som begränsade i sitt dagliga liv.
– I slutändan kan det viktigaste utfallet vara hur de individer som fötts för tidigt själva upplever sina liv, säger Maria Heyman.
Fler som föds för tidigt överlever i dag
Studien utvärderar neonatalvård som bedrevs för cirka 30 år sedan och saker har hänt sedan dess.
Forskarna menar dock att det är det troligt att dessa resultat är applicerbara även på barn som föds i dag.
− Överlevnaden för barn som föds för tidigt har visserligen ökat, men flera studier visar att långtidsutfallen i stort sett har varit oförändrade under de senaste tre decennierna. Därför bedömer vi att dessa resultat utgör den bästa tillgängliga uppskattningen när vi i dag ger information till föräldrar till extremt för tidigt födda barn, säger Maria Heyman.
Vetenskaplig artikel:
The Impact of Prematurity on Self-Reported Quality of Life in Adulthood: A Prospective Swedish National Cohort Study of Infants Born with Extremely Low Birth Weight. The Journal of pediatrics, The Journal of Pediatrics.
