Trots omfattande förödelse och över 250 döda påverkade orkanen Helene varken människors syn på klimatförändringar eller politisk uppfattning. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
I slutet av september 2024 drog orkanen Helene in över sydöstra USA. Förödelsen blev enorm och fler än 250 människor omkom. Händelsen inträffade fem veckor före det amerikanska presidentvalet och väckte frågor bland forskare om extremväder kan påverka allmänhetens syn på klimatförändringar och stödet för miljöpolitik.
För att undersöka orsakssamband genomfördes en studie i två steg. En månad före orkanen besvarade 1155 amerikaner en enkät. Direkt efter ovädret fick samma personer svara på frågor igen.
Enkäten rörde hur de tänkte rösta i det kommande valet, synen på klimatförändringar och oro för extremväder. Deltagarna var bosatta både i områden som drabbades av orkanen och i regioner som inte påverkades.
Uppfattningar ändrades inte
Resultaten visar att orkanen inte ändrade människors uppfattning om klimatförändringar, konstaterar forskarna.
– Oron för extremväder påverkades inte heller, och det var inte fler som planerade att rösta på politiker som var för en skärpt klimatpolitik. Detta gällde både grupper som drabbades eller inte drabbades av orkanen, säger Magnus Bergquist, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
– Resultaten rör effekter på gruppnivå av denna specifika orkan och är inte nödvändigtvis giltiga för individer eller för andra extremväderhändelser, fortsätter han.
Tidigare studier som visat samband mellan extremväder och attityder till klimatet har byggt på data som samlats in vid ett enskilt tillfälle, vilket gör det svårt att dra slutsatser om orsak och verkan.
– Genom att mäta attityder både före och efter orkanen Helene ger vår studie starka belägg för oförändrad klimatoro och stöd för klimatpolitik bland människor som drabbats av en extremt kraftig orkan, säger Magnus Bergquist.
Skillnad mellan partisympatisörer
Forskarna analyserade även betydelsen av politisk tillhörighet. I linje med tidigare forskning visade sig politisk preferens vara en betydligt starkare förklaring till hur man tänkte rösta än att drabbas av en kraftig orkan.
Demokrater uttryckte större stöd för kandidater som förespråkar klimatpolitiska reformer än republikaner. Skillnaderna mellan sympatisörer för respektive parti var betydligt större än skillnaderna mellan drabbade och icke drabbade områden.
Enligt forskarna kan även mediers skildring av extremväder ha betydelse.
– Mediebevakningen efter orkanen Helene fokuserade i stor utsträckning på politikers och institutioners ansvar i den svåra situationen och inte på kopplingar till klimatförändringar. Detta kan ha påverkat hur människor tolkade händelsen och kan förklara varför varken de klimatrelaterade attityderna eller hur man tänkte rösta påverkades, säger Sofiia Skipor, doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet.
Vetenskaplig artikel:
Attitudes unchanged: no support for increased climate change beliefs, concerns, or voting intentions after Hurricane Helene, Environmental research communication.
