Forskare har upptäckt en genvariant som styr bildningen av blodkärl i musklerna – en mekanism som påverkar prestation, hälsa och återhämtning. Varianten är vanligare bland uthållighetsidrottare än hos sprintereliten.
Kapillärer är kroppens minsta blodkärl och fungerar som musklernas försörjningsvägar. Ju fler kapillärer en muskel har, desto bättre transporteras syre och näring till muskelcellerna – samtidigt som slaggprodukter forslas bort mer effektivt. Det påverkar både fysisk prestationsförmåga, ämnesomsättning och återhämtning.
För uthållighetsidrottare är det därför en fördel att ha fler kapillärer. Inom explosiva idrotter har däremot muskelstyrka och snabb tillgång till energi störst betydelse.
Vanligare hos längdskidåkare
I en studie har forskare vid Lunds universitet undersökt muskelvävnad och dna från drygt 600 personer i Sverige. De identifierade en genetisk variant som kan kopplas till antalet kapillärer i musklerna. Studien visade också att genvarianten var dubbelt så vanlig bland uthållighetsidrottare, som svenska längdskidåkare, än icke-idrottare – cirka tio procent jämfört med fem procent.
Den genetiska varianten påverkar en gen som styr produktionen av ett protein som reglerar bildningen av blodkärl runt muskelfibrer. Personer med varianten producerar mindre av proteinet, vilket leder till att fler kapillärer bildas.
– Man kan säga att vi har identifierat en genetisk broms för nybildning av blodkärl i musklerna. När bromsen är svag, bildas fler kapillärer. Det gynnar transporten av syre och därmed uthålligheten, säger Ola Hansson, forskare inom fysiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Kan påverkas med träning
Forskarna bekräftade sina fynd i en internationell studie med elitidrottare från sex länder. Varianten förekom hos uthållighetsidrottare i Europa, Amerika och Asien, men inte i Afrika. Den var däremot ovanlig hos idrottare inom explosiva sporter. Till exempel hade mindre än en procent av sprinters från Jamaica varianten.
Samtidigt visar studien att bromsfunktionen inte är statisk – den kan minskas genom träning. Högintensiv intervallträning ”släpper på bromsen” och minskar aktiviteten i proteinet som styr nybildning av blodkärl. När proteinet blir mindre aktivt stimuleras cellernas tillväxt och deras kapacitet att bilda nya blodkärl. Samtidigt ökar kroppen produktionen av signalämnen som styr ombyggnaden av vävnader.
– Det är också förklaringen till varför träning förbättrar både prestation och metabol hälsa, säger Kristoffer Ström, forskare vid Lunds universitet.
Det finns en baksida
Men samma genetiska variant som främjar snabb kärltillväxt är också kopplad till ökad inflammation och i vissa fall högre risk för muskelskador. Prestationsfördelen innebär alltså samtidigt andra utmaningar – en balans som är viktig att förstå inom både idrottsmedicin och folkhälsa.
– Träning är ett sätt att utsätta kroppen för kontrollerad stress och därigenom förbättra prestationen. Man kan likna proteinet vi identifierat vid en volymkontroll för kroppens stressrespons. Personer med den genetiska variationen har volymen lite högre inställd redan från början – vilket ger större utdelning på träningen, säger Kristoffer Ström.
– Men om volymen skruvas upp för mycket blir effekten den motsatta, med sämre återhämtning och ökad skaderisk, fortsätter han.
Forskarna betonar att studiens viktigaste upptäckt är de molekylära mekanismerna bakom musklernas anpassning till träning. Kunskapen kan leda till mer individanpassade träningsprogram, bättre rehabilitering och kanske nya behandlingar mot metabola sjukdomar.
Vetenskaplig artikel:
RAB3GAP2 is a regulator of skeletal muscle endothelial cell proliferation and associated with capillary-to-fiber ratio, Cell reports.
