Att få se en svensk flagga kan leda till att man tycker mindre illa om sina politiska motståndare. Det visar en studie där vissa deltagare fick se en bild på svenska flaggan innan de svarade på frågor om nationell identitet.
Även om vi i Sverige inte viftar med svenska flaggan eller firar nationaldagen i någon större utsträckning förekommer flaggan oftare än vad man kanske tror. På BB får den nyförlösta smörgåsar tillsammans med en liten vimpel och under studentfirandet är de blågula färgerna representerade i både mössa och band.
Men hur påverkas vi egentligen av att se den svenska flaggan? Det har forskare vid Uppsala universitet nu undersökt genom ett experiment.
1 200 deltagare i Sverige och 1 200 i Danmark fick svara på ett antal frågor om nationell identitet. Alla fick samma formulär, men i vissa av enkäterna fick deltagarna även se en bild på nationens flaggan innan de svarade. Forskarna ville se om flaggans närvaro påverkade hur deltagarna valde att svara på olika frågor. Framförallt var de intresserade av frågan: Hur skulle du känna om en familjemedlem gifte sig med en anhängare av de följande partierna? Partierna som angavs var samtliga som sitter i Sveriges riksdag.
− Vi såg att de som fått se en bild på flaggan, blev mindre benägna att vilja hålla social distans till sina politiska motståndare. Vår tolkning är att de genom flaggan blev påminda om den här gemensamma svenska identiteten. Och det skedde trots att en stor del av deltagarna senare i studien angav att de inte ens sett flaggan, säger Gina Gustavsson, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet.
Större effekt på svenskar än danskar
Flaggexperimentet gjordes i två olika varianter, där ett av formulären innehöll en bild på nationens flagga, och ett annat visade en liten flagga på en tårta. Svaren från deltagarna som fick se de olika flaggorna jämfördes sedan med kontrollgruppernas svar där respondenterna inte fick se någon flagga.
I den svenska panelen hade både tårtflaggan och enskilda flaggan en dämpande effekt på hur illa deltagarna tyckte det skulle vara om en familjemedlem gifte sig med en politisk motståndare. I danska panelen såg forskarna inte en lika entydig effekt. En förklaring till skillnaderna mellan länderna, skulle kunna vara att det finns olika normer kopplade till flaggan och den nationella identiteten, menar Gina Gustavsson.
− Svenskhet tenderar att kopplas till ett slags konsensus och att gärna försöker kompromissa. Men i Danmark finns en starkare tradition av att danskhet är att vara konträr och tycka olika. Att vi ser skillnader skulle också kunna bero på att den danska flaggan är mycket vanligare i Danmark, att den helt enkelt är för vanlig för att ge någon effekt, säger Gina Gustavsson.
Påminner om vad vi har gemensamt
I studien ville forskarna undersöka flaggans effekt på så kallad affektiv polarisering, att man tillskriver sina politiska motståndare negativa egenskaper.
– Det är inte i sig problematiskt att människor tycker olika ideologiskt. Men affektiv polarisering är allvarligare. Forskning visar att den hänger samman med en ökad benägenhet att acceptera politiskt våld och att ifrågasätta valresultat. Många menar till exempel att stormningen av Capitolium är ett uttryck för just affektiv polarisering.
Att svenska flaggan i den här studien tycktes kunna dämpa deltagarnas aversion mot politiska motståndare visar att det går att öka toleransen.
− Den svenska flaggan, även om den är liten och vi inte viftar med den speciellt ofta, kan alltså ha en enande kraft. Vi såg hur närvaron faktiskt minskade den affektiva polariseringen. Det visar att polarisering inte nödvändigtvis är permanent, ibland räcker det med att påminnas om vad vi har gemensamt.
Vetenskaplig artikel:
The unifying magic of the unwaved flag: Do national identity primes reduce affective polarization?, European Journal of Political Research.
