Antibiotikabehandling kan påverka tarmbakteriernas sammansättning under lång tid. En studie vid Uppsala universitet visar att vissa antibiotikatyper kan ha en effekt på tarmfloran i upp till åtta år.
Antibiotika kan rädda liv vid allvarliga infektioner. Men studier visar att hög användning kan öka risken för bland annat typ 2-diabetes och mag-tarminfektioner. Orsakerna är inte klarlagda, men förändringar i tarmfloran kan spela en roll.
Det är känt att antibiotika påverkar tarmfloran på kort sikt, men hur länge förändringar kvarstår har hittills varit okänt. Ett internationellt forskarlag har nu funnit starka samband mellan tidigare antibiotikaanvändning och tarmflorans sammansättning, däribland mångfalden av bakterier.
Spår märks efter enstaka behandling
I studien analyserade forskarna data från läkemedelsregister tillsammans med tarmprover från nästan 15 000 vuxna i Sverige. Tarmfloran hos deltagare som fått olika typer av antibiotika jämfördes med personer som inte behandlats med något av dessa läkemedel under de senaste åtta åren.
− Vi kan se att antibiotikaanvändning så långt som fyra till åtta år tillbaka i tiden är kopplat till den sammansättning av tarmfloran som en person har i dag. Även en enstaka behandling med vissa antibiotikatyper lämnar spår, säger Gabriel Baldanzi, forskningsassistent vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
− Antibiotikaanvändning tas på stort allvar i Sverige och vi har redan en strikt antibiotikapolicy. Man ska fortsatta följa sin läkares rekommendationer. Samtidigt bidrar våra resultat till att belysa långsiktiga konsekvenser av antibiotika som sällan uppmärksammas, fortsätter han.
Starkare samband med vissa typer
Resultaten skiljde sig tydligt beroende på typ av antibiotika. Starkast samband sågs för klindamycin, fluorokinoloner och flukloxacillin. Penicillin V, som är vanligast vid behandling av infektioner utanför sjukhus i Sverige, gav däremot små och snabbt övergående förändringar i tarmfloran.
– Det starka sambandet mellan det smalspektriga flukloxacillinet och tarmfloran var oväntat och vi vill gärna se att detta resultat bekräftas i andra studier. Vi tror dock att resultaten från vår studie kan bidra till framtida rekommendationer kring antibiotikaanvändning, särskilt när man ska välja mellan två lika effektiva antibiotika där det ena har mindre påverkan på tarmfloran, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet.
Nya prover för uppföljning
Forskarna betonar att en längre uppföljningsperiod skulle kunna ge fler insikter. En annan aspekt är att prov från tarmfloran bara togs en gång per deltagare. Nu har forskarna samlar in ett andra prov från hälften av deltagarna.
– Det kommer att göra det möjligt att ännu bättre förstå återhämtningstiden och se vilken sammansättning av tarmfloran som är mer mottagliga för störningar efter antibiotikabehandling, säger Tove Fall.
Vetenskaplig artikel:
Antibiotic use and gut microbiome composition links from individual-level prescription data of 14,979 individuals, Nature Medicine.
Mer om studien:
I studien ingick 14 979 deltagare från de svenska befolkningsbaserade kohorterna SCAPIS-Uppsala, SIMPLER (Uppsala universitet), SCAPIS-Malmö och MOS (Lunds universitet).
Studien utgår från svenska läkemedelsregister som innehåller uppgifter om all antibiotika som hämtas ut på recept. Dessa data kunde forskarna sedan koppla till biobanker med tarmfloradata vid Uppsala universitet och Lunds universitet.
