Skönhetsfiltren i sociala medier får unga kvinnor att granska sitt utseende på nya sätt. En kultur har formats där kvinnor tränas att analysera och jämföra sina egna och andras ansikten i minsta detalj, allt med en bedömande blick. Det menar forskarna bakom en ny studie.
Forskarna, verksamma vid Stockholms universitet och Örebro universitet, har analyserat 67 TikTok-videor med hashtaggen #beautyfilters. De ville undersöka hur kvinnor använder skönhetsfilter när de filmar sig själva – och hur filtren påverkar deras självbild och relation till skönhetsideal.
Utseenden analyseras i detalj
Filtren kan bidra till en ökad självkritik, enligt forskarna.
– Användningen av skönhetsfilter förstärker självobjektifiering. Genom att jämföra sina naturliga ansikten med filtrerade versioner börjar kvinnor se sig själva utifrån, genom en yttre, bedömande blick, säger Lame Kenalemang-Palm, universitetslektor i journalistik vid Stockholms universitet.
Forskarna beskriver detta som en digital-forensisk blick, en kritisk granskning av eget och andras utseende, som sociala medier har bidragit till att skapa.
– Användare tittar på sig själva och andra kritiskt och de försöker avgöra vad som är ”äkta” och vad som är filtrerat. Denna blick är ett uttryck för en övervakningskultur där kvinnor tränas att analysera och jämföra sina egna och andras ansikten på mikronivå. Resultatet blir ökad självkritik och idealisering av det perfekta utseendet.
Filter-ansikten blir ideal
I de analyserade TikTok-videorna syns också hur användare använder filter som en referens för hur de själva vill se ut. De försöker återskapa filtereffekterna med smink och söker bekräftelse från sina följare på hur lika den filtrerade versionen de har lyckats bli.
– Filter är inte neutrala. De bygger på våra föreställningar om vad som är vackert och det påverkar hur vi ser på vad som är snyggt och vem som är snygg, säger Göran Eriksson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.
Motstånd eller reklam?
Forskarna säger sig ha överraskats av hur normaliserat användandet av skönhetsfilter har blivit – trots att många sociala medier-användare samtidigt uttrycker oro över eller kritik mot filtren.
Det finns innehåll där användare kritiserar skönhetsfiltren och uppmuntrar till ett naturligt utseende. En kampanj som #TurnYourBack, kopplad till varumärket Dove, framstår som feministisk aktivism. Samtidigt fungerar kampanjen som reklam som säljer produkter och förstärker varumärkets budskap.
– Det innebär att autenticitet blir något som kan köpas och säljas. Kritiken kan därför ses som ett delvis motstånd. De ifrågasätter den digitala förvrängningen, men inte nödvändigtvis de bredare skönhetsnormer som ligger till grund för den, säger Lame Kenalemang-Palm.
Vetenskaplig artikel:
The “perfect” filtered look? A multimodal critical discourse analysis of TikTok #beautyfilters, Critical Studies in Media Communication.
