Svenska urskogar lagrar oerhört mycket mer kol än brukade skogar gör, enligt en ny studie från Lunds universitet. Skillnaden är betydligt större än i tidigare uppskattningar och beror främst på stora kollager i marken.
Av studien framgår att urskogar lagrar 78 till 89 procent mer kol än brukade skogar – i levande träd, död ved och i jorden, till ett djup upp av 60 centimeter.
Det mest överraskande resultatet är hur stora mängder kol som lagras i marken i urskogar, säger Anders Ahlström, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.
– Markens kollager där är lika stort som allt kol i brukade skogar – träd, död ved och mark tillsammans.
Urskogar har kartlagts
Arbetet med studien tog närmare tio år. Eftersom en nationell karta över urskogar saknades identifierade och kartlade forskarna skogar som har påverkats lite, eller inte alls, av direkt mänsklig aktivitet. Därefter genomfördes ett omfattande fältarbete i hela landet. Bland annat grävdes nästan 220 gropar ned till en meters djup, i syfte att mäta kollagring i marken.
Den totala skillnaden i kollagring mellan urskogar och brukade skogar – inklusive kol som lagras i träprodukter – är cirka tre till åtta gånger större än i tidigare uppskattningar, enligt studien.
Det motsvarar cirka 211 år av Sveriges nuvarande fossila koldioxidutsläpp och är omkring 1,5 gånger alla fossila utsläpp sedan 1834.
– Kol som lagras i träprodukter från avverkade skogar är relativt lite och kompenserar inte ens för skillnaden i död ved, än mindre för skillnaderna i levande träd och mark. Det beror på att de flesta produkterna är kortlivade, som papper och bioenergi, där kolet snabbt återgår till atmosfären, säger Didac Pascual, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen.
Så skulle skogen sett ut
Urskogarna fungerar som en referens för hur svenska skogar skulle ha sett ut utan skogsbruk och markanvändning. Skillnaden i kollagring mellan urskogar och dagens brukade skogar speglar den samlade effekten av direkt mänsklig markanvändning. Alla kolupptag och förluster från slutet av 1800-talet, i synnerhet från 1950-talet då dagens storskaliga skogsbruk etablerades, är medräknade.
– Att jämföra kollagring i urskog och brukad skog är avgörande, eftersom nutida mätningar av kolupptag kan missa stora historiska kolförluster. Kollagring visar hela bilden över tid. Urskogar fungerar som referens för att förstå hur skogsbruk påverkar ekosystem och kolbalans, säger Anders Ahlström.
Spelar roll för klimatet
Resultaten är relevanta för diskussionen om skogens roll i klimatomställningen. De stora skillnaderna i kollagring innebär att en omvandling från naturskog till brukad skog medför mycket större förluster av lagrat kol eller potentiellt kolupptag än tidigare uppskattats. Det påverkar kalkyler för skogsprodukters klimatnytta, till exempel bioenergi och byggnadsmaterial.
– Att skydda kvarvarande urskogar och låta obrukade skogar återhämta sig kan ge betydligt större klimatnytta än tidigare studier visat. En stor del av hyggena som äger rum varje år sker dessutom i skogar av relativt hög naturlighet, säger Didac Pascual.
Vetenskaplig artikel:
Higher carbon storage in primary than secondary boreal forests in Sweden, Science.
