Ny forskning visar att programmering är ett bra sätt att lära ut matematik till lågstadieelever.
– Potentialen är större än jag först trodde, säger Anna Sjödahl, forskare vid Örebro universitet.
Programmering blev en del av läroplanen för matematik i grundskolan 2018. Då arbetade Anna Sjödahl som lärare på lågstadiet och funderade på hur hon skulle kunna använda programmering i sin undervisning – trots att hon själv inte kunde programmera.
Nu har hon skrivit en doktorsavhandling vid Örebro universitet i ämnet. Hon har undersökt vilken roll programmering kan spela när elever i lågstadiet ska lära sig matematik.
– Jag hoppas att min avhandling ska väcka intresse hos lärare och hjälpa dem att få syn på hur programmeringen blir relevant, säger Anna Sjödahl.
Börjar med berättelse
Anna Sjödahl har tagit fram en lektionsmodul och testat och utvecklat denna i flera omgångar. Sammantaget 124 elever i årskurs ett har deltagit.
Det hela börjar med papper och penna. Eleverna hittar på en berättelse och ritar upp en plan för berättelsen på papper.
– De har delat upp berättelsen i flera delar. Vad som ska hända först och vad som kommer sedan. När de ska överföra berättelsen till programmering blir varje steg ett problem att lösa.
– Eleverna formulerar alltså egna problem och löser sedan dessa förhållandevis komplexa problem, säger Anna Sjödahl.
Matte blir tydligt
Två elever i forskningen skrev en berättelse om en flicka och hennes pappa, till exempel. Först i berättelsen pratar de lite och sedan går flickan till affären och handlar. Eleverna fick i uppgift att programmera dialogen – vem som pratar först och vem som svarar. Sedan skulle eleverna förflytta flickan från en position till en annan. De måste då ta ställning till hur lång sträckan är och åt vilket håll flickan ska gå.
– De får bryta ner varje problem i delar. Då blir de matematiska begreppen synliga. Eleverna pratar om tid, sträcka och riktning, säger Anna Sjödahl.
– Pappersplanen är ett konkret verktyg som gör att problem blir tydliga för eleverna och viktiga att lösa.
Anna Sjödahl hoppas att hennes avhandling ska bidra till debatten om den digitaliserade skolan.
– Eleverna verkar tycka att det är roligt att programmera. Använt på rätt sätt kan programmeringen bli ett värdefullt innehåll och verktyg i matematikundervisningen.
Om forskningen
Anna Sjödahl har använt matematisering som en teoretisk ingång till programmeringens roll i matematikundervisningen. Den bygger på att matematik är en mänsklig aktivitet och att matematiken blir meningsfull när vi använder den.
Den teoretiska inramningen hjälpa lärare att urskilja om det elever gör, när de använder programmering, kan betraktas som problemlösning och om det blir matematikdidaktiskt relevant.
Källa: Örebro universitet
Avhandling:
Programmering som mål och medel i matematikundervisningen: Med fokus på elever, Örebro universitet.
