I Sveriges nya rödlista, som är en sammanställning av arters utdöenderisk, har över 23 000 arter undersökts. Totalt är nu 23 procent av dem rödlistade. Nya på listan är till exempel blåmussla, sill, lax, sädesärla och älg medan havsörn, utter och långbensgroda kan lämna listan tack vare lyckade naturvårdsinsatser.
SLU Artdatabanken har publicerat Sveriges nya rödlista där tillstånd och trender bedömts för 23 103 arter. Av dessa har 5 217 arter rödlistats varav 2 373 bedöms som hotade.
Situationen för många arter är ansträngd, men negativa trender kan vändas med rätt åtgärder och tillräckliga resurser, enligt rapporten. Det är viktigt att påbörja åtgärder i tid innan arterna hunnit bli så sällsynta att det är svårt att vända trenden. Några exempel på arter som tack vare lyckade naturvårdsåtgärder nu kan lämna rödlistan är havsörn, utter och långbensgroda.
– Åtgärder som inleddes på sextio- och sjuttiotalet har nu till slut lett till att utter kan klassas som Livskraftig (LC), säger Henrik Thurfjell, organismgruppsansvarig för däggdjur på SLU Artdatabanken.
23 procent är rödlistade
Totalt är 23 procent av de drygt 23 000 bedömda arterna nu rödlistade, vilket är en högre andel än tidigare. Ett tydligt mönster är att andelen rödlistade arter är högre i artgrupper där kunskapsläget är bra. Exempelvis är 45 procent av Sveriges fågelarter rödlistade 2025. Av fiskarna är 32 procent rödlistade och av däggdjuren 35 procent. Detta är tre grupper där dataunderlaget generellt är bra.
Igenväxning av öppna marker och olika effekter av skogsbruk är de viktigaste orsakerna till att arter på land blir rödlistade. Båda faktorerna påverkar fler än 1 000 rödlistade arter vardera.
Sill, lax och öring hamnar på listan
Marina miljöer har en hög andel rödlistade arter och många av dessa finns i kategorin Kunskapsbrist (DD). Marina miljöer påverkas av fiske, exempelvis bottentrålning, som inte enbart påverkar fiskbestånden utan även är negativt för en stor mängd andra arter. Ökad näringsbelastning och exploatering är andra faktorer som påverkar marina arter negativt.
– Flera uppskattade matfiskar blir nu rödlistade. Sill, lax och öring bedöms alla nu som Nära hotad (NT). Ålen är fortsatt Akut hotad (CR). Torsken, tidigare Sårbar (VU), bedöms nu i den högre rödlistekategorin Starkt hotad (EN). En mer hållbar fångstförvaltning tillsammans med andra miljöåtgärder behövs för att förbättra situationen, säger Ann-Britt Florin på SLU Aqua som är ansvarig för rödlistning av fiskar.
Går sämre än tidigare för torsk och hornuggla
Arter som är nya på rödlistan är exempelvis: blåmussla, sill, lax, öring, Adam och Eva, gullpudra, sädesärla, ladusvala och älg, samtliga är kategoriserade som Nära hotad.
Arter som var rödlistade även tidigare men som det går ännu sämre för nu är exempelvis: torsk (Starkt hotad), kummel (Starkt hotad), havskatt (Akut hotad), hornuggla (Starkt hotad), fältpiplärka (Akut hotad) och igelkott (Sårbar).
– Utöver tornuggla och fjälluggla som bedöms som Nationellt utdöd (RE) är prognosen mycket dyster för fältpiplärka (Akut hotad). Med bara en handfull häckningar under de senaste åren är risken stor att den har försvunnit inför Rödlista 2030, säger Mikael Svensson, ansvarig för rödlistning av fåglar.
Invasiva arter och klimatförändringar påverkar
Invasiva främmande arter är ett ökande problem för vissa arter. De svampar som orsakar almsjuka respektive askskottsjuka dödar till exempel sina värdträd och orsakar stora problem för flera arter av lavar, svampar och ryggradslösa djur som är knutna till dessa träd.
Klimatförändringarna påverkar också allt mer genom att arter som gynnas av värme expanderar medan arter anpassade till ett kallt klimat minskar, samtidigt som extremväder drabbar många arter. Främst påverkar klimatförändringarna rödlistningen av arter i fjällen.
Sex kategorier på rödlistan
Den svenska rödlistan är en sammanställning över enskilda arters utdöenderisk. Bedömningarna görs utifrån kriterier som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN). Listan har ingen formell juridisk status utan används inom naturvårdsarbetet som ett av flera underlag vid prioritering av naturvårdsåtgärder.
Arterna som bedöms placeras i en av sju kategorier:
- Nationellt utdöd (RE), arter som har upphört att reproducera sig
- Akut hotas (CR)
- Starkt hotad (EN)
- Sårbar (VU)
- Nära hotad (NT)
- Kunskapsbrist (DD), arter där det saknas aktuell kunskap om förekomst, utbredning och trender
Dessa sex kategorier klassas som rödlistade i Sverige. Den sjunde kategorin som en art kan placeras in i är Livskraftig (LC), vilket är en art som bedömts, men inte uppfyller kriterierna för att rödlistas.
Källa: SLU Artdatabanken
Publikation:
Rödlistade arter i Sverige 2025, SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.
