Det svenska jordbruket producerar betydligt mer energi och protein än befolkningen behöver. Ett alltför ensidigt fokus på ökad matproduktion kan dölja viktiga sårbarheter i den svenska mat-beredskapen, enligt en ny rapport.
Under ett normalår producerar Sveriges jordbruk omkring 150 till 200 procent av befolkningens årliga behov av energi.
Jordbruket producerar också 200 och 250 procent av befolkningens årliga behov av protein. Det framgår av en ny rapport med beräkningar från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Samtidigt lyfts ökad livsmedelsproduktion ofta fram som en viktig åtgärd för livsmedelsberedskapen. Med den nya rapporten vill forskarna nyansera debatten om Sveriges beredskap och peka på fler sårbarheter vid en kris.
Mycket mat produceras
Det talas ofta om att varannan tugga i Sverige är importerad, men det är en sanning med modifikation, enligt rapporten. Räknat i ekonomiskt värde eller i kalorier är andelen ungefär 50 procent och räknat i vikt ungefär 40 procent.
Men det är inte samma sak som att maten bara skulle räcka till halva befolkningen vid en kris där vi bara skulle kunna äta svenskproducerad mat.
– Andelen import i kosten säger väldigt lite om hur mycket energi och näring som faktiskt produceras i landet, säger Rasmus Einarsson, forskare vid SLU.
Import av kaffe och frukt
En stor del av importen till Sverige består av varor som kaffe, kakao, vin, ris och vissa frukter och grönsaker.
Om importen minskade skulle kosten bli mindre varierad och svenskarna skulle sannolikt äta mindre frukt och grönt, vilket skulle kunna få följder för folkhälsan. Men ett importstopp på dessa varor påverkar inte den grundläggande tillgången på energi och näring.
Fokus på faktiska behov
I stället för att enbart fokusera på hur mycket mat som produceras i Sverige behöver politiken ta hänsyn till följande, enligt forskarna:
- Befolkningens faktiska näringsbehov
- Resurseffektiviteten i produktionen
- Sårbarheter i livsmedelssystemets infrastruktur
- Hur produktion, konsumtion och beredskap hänger ihop
- En strategi som utgår från befolkningens faktiska näringsbehov och långsiktiga hållbarhetsmål. Det skulle erbjuda bättre förutsättningar för försörjningsförmåga, folkhälsa och effektiv användning av samhällets resurser.
Viktigt hitta sårbarheter
Forskarna menar att ett alltför ensidigt fokus på ökad produktion riskerar att missa sårbarheter i livsmedelssystemet. Infrastruktur, energiförsörjning, tillgång till insatsvaror, lagerhållning och logistik kan spela en avgörande roll i en krissituation.
– Diskussionen behöver handla mer om rätt produktion och robusta system, inte bara om att producera mer, säger Elin Röös, som forskar om hållbara livsmedelssystem vid SLU.
Rapport:
Rapport – Räcker maten?, PLATE.
Mer om forskningen
Rapporten presenteras av PLATE, forskningscentrum för resilienta måltider, som koordineras av Stockholm Resilience Centre med bland andra SLU som akademisk partner.
PLATE har fokus på måltidssektorns hållbarhet, konkurrenskraft och beredskap och den gastronomiska sektorns roll i omställningen till ett hållbart livsmedelssystem.
