Hur naturkunskapen utformas på gymnasiet kan få viktiga följder

Elever på högskoleförberedande program får oftare diskutera och problematisera kring värderingar på lektioner i naturkunskap jämfört med elever på yrkesprogram. Det kan få följder vad gäller elevernas handlingskraft inom hållbar utveckling, enligt en ny avhandling vid Högskolan Kristianstad.

Naturkunskap är ett ämne som alla elever läser på gymnasiet. Enligt den nya avhandlingen är undervisningens innehåll till stor del likartat på högskoleförberedande program och yrkesprogram. Däremot skiljer sig undervisningsmetoderna, säger Sara Brommesson, doktor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad.

– På högskoleförberedande program får elever oftare diskutera, problematisera och reflektera kring värderingar och etiska frågor kopplade till hållbar utveckling. Det gör att de eleverna tränas mer i att diskutera och ta ställning, medan man på yrkesprogrammen i högre grad har en faktabaserad undervisning som är styrd av tydliga instruktioner.

Viktigt att kunna utmana

En central del i avhandlingen är begreppet handlingskompetens, det vill säga att förstå, ta ställning och agera i komplexa samhällsfrågor som klimat, hälsa och hållbar utveckling. Sara Brommesson poängterar vikten av att medborgare i ett demokratiskt samhälle inte bara känner till etablerade normer utan också kan ifrågasätta och bidra till förändring.

– Vi behöver människor som vågar tänka nytt och utmana det som redan finns. Så som utbildningen ser ut just nu riskerar vi att få ett samhälle där vissa grupper tränas i att problematisera och tänka nytt medan andra grupper främst förväntas följa givna regler.

Olika förutsättningar

Avhandlingen visar också att organisatoriska förutsättningar i skolan påverkar undervisningen. Bland annat beskriver lärare på yrkesprogram flera utmaningar, som större och mer blandade undervisningsgrupper, högre frånvaro, mindre tid för ämnet, samt svårigheter att genomföra studiebesök och ämnesövergripande arbete.

I många fall schemaläggs naturkunskap dessutom sent i veckan, vilket kan göra det svårare att arbeta med en mer diskussionsbaserad undervisning.

– Det handlar inte bara om lärarens val i klassrummet. Organisationen runt undervisningen spelar stor roll för vad som faktiskt blir möjligt att göra, säger Sara Brommesson.

Många möjligheter finns

Enligt Sara Brommesson finns stora möjligheter att utveckla undervisningen genom mer tvärvetenskapliga arbetssätt och genom samarbeten med samhället utanför skolan.

– Elever skulle till exempel kunna arbeta med verkliga hållbarhetsutmaningar tillsammans med företag eller kommuner. Det kan stärka känslan av att de själva kan bidra till förändring.

Hon menar också att naturkunskap behöver ges en tydligare roll i gymnasieskolan.

– Naturvetenskaplig kunskap är central för att förstå många av de samhällsutmaningar vi står inför. Därför behöver ämnet också få rätt förutsättningar i skolan.

Avhandling:

Handlingskompetens och medborgarbildning i hållbar utveckling: Erbjuden undervisning i naturkunskapsämnet, Högskolan Kristianstad.