Vätterns blåa vatten syns från strandkant med vass.
Forskare följde kokainpåverkade laxar i Vättern. Bild: Depositphotos

Droger är även ett växande miljöproblem. I en studie har forskare sett att rester från kokain påverkar unga laxars beteende. De simmar längre och rör sig över större områden, något som kan få negativa konsekvenser för ekosystemet.

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har undersökt hur föroreningar från kokain påverkar vattenlevande djur. Studien visar att ämnen som kan spåras till kokain förändrar både rörelsemönster och spridning hos unga atlantlaxar i det vilda.

– Kokain och andra illegala drogföroreningar är ett växande miljöproblem globalt. Många ämnen utsöndras efter användning och passerar genom avloppsreningsverk som inte är utformade för att helt avlägsna dem, säger Jack Brand, forskare vid SLU, i ett pressmeddelande.

Kokain och dess restprodukter upptäcks regelbundet i sjöar, floder och kustvatten runt om i världen. De har också påträffats i vattenlevande djur.

– Dessa ämnen är särskilt problematiska eftersom de påverkar hjärnan även vid låga koncentrationer. Det ger dem stor potential att förändra djurs beteende, säger Michael Bertram, docent vid SLU.

Kokainrester fick fiskar att simma längre

I en studie har SLU-forskarna undersökt hur fiskar påverkas i ett naturligt ekosystem. Unga laxar exponerades för utspädda, miljörelevanta halter av kokain. Därefter följdes fiskarnas rörelser i Vättern.

Forskarna fann att bensoylekgonin som är kokainets främsta nedbrytningsprodukt, eller metabolit, hade särskilt starka effekter.

– Exponerade fiskar var mer aktiva, simmade upp till 1,9 gånger längre per vecka och spred sig upp till 12,3 kilometer längre över sjön jämfört med kontrollfiskar. Intressant nog hade metaboliten större effekt än kokainet i sig, säger Jack Brand.

Hos människor bryts kokain snabbt ned till bensoylekgonin, som ofta finns kvar längre i kroppen och förekommer i högre koncentrationer i miljön.

– Våra resultat tyder på att riskbedömningar som enbart fokuserar på kokain kan underskatta de ekologiska effekterna av dess nedbrytningsprodukter, säger Tomas Brodin, professor vid SLU.

Tre juvenila laxar immar bredvid varandra.
Kokainrester gjorde att unga atlantlaxar simmade längre och spred ut sig geografiskt. Bild: Jörgen Wiklund, SLU

Förändrade rörelser stör livet under ytan

Rörelse är avgörande för hur djur använder livsmiljöer, hittar föda, undviker rovdjur och upprätthåller populationer. Därför kan även små förändringar i miljön få betydande konsekvenser.

– Om föroreningar förändrar hur djur rör sig kan det i förlängningen påverka habitatutnyttjandet, relationer mellan rovdjur och bytesdjur samt till och med hur populationer är sammanlänkade med varandra, säger Jack Brand.

Forskarna betonar att problemet kräver flera åtgärder, däribland förbättrad avloppsrening, ökad övervakning av både droger och deras nedbrytningsprodukter i miljön samt uppdaterade riskbedömningar.

– Vår studie visar att droger inte bara är ett samhällsproblem, utan också en konkret miljöutmaning, säger Michael Bertram.

Vetenskaplig artikel:

Cocaine pollution alters the movement and space use of Atlantic salmon (Salmo salar) in a large natural lake, Current Biology.


Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera