När klövvilt betar i skogen skapas nya livsmiljöer som får arter som skalbaggar och olika växter att trivas. Men i vissa fall kan betandet ha motsatt effekt på den biologiska mångfalden. Det visar en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Klövvilt som älg och hjort har en viktig roll i skogen. Betet påverkar hur tät skogen blir och vilka arter som etablerar sig, men effekterna på den biologiska mångfalden är omdiskuterade. En avhandling vid SLU har nu undersökt hur älg, kronhjort, dovhjort och rådjur påverkar biologisk mångfald i unga produktionsskogar.
– En miljö är mest artrik där det finns lagom stora ”störningar”. Till exempel gynnas vissa arter efter en skogsbrand. Klövviltets betande är en störning i mindre skala och jag ville ta reda på om den främjar artrikedomen, säger Joseph Anderson, doktorand vid SLU.
Han har använt data som samlats in från olika delar av Sverige under minst tio års tid. I ett experiment jämfördes artrikedomen i inhängande områden, där klövvilt stängts ute, med områden där djuren rört sig och betat som vanligt.
Ljus ger utrymmer för arter
Resultaten visar att älgar och hjortar som betar påverkar skogen på olika sätt. En direkt påverkan sker när djuren äter på unga tallar, vilket kan leda till kostsamma skador för skogsbruket. Indirekt kan älg och hjort bidra till ökad artrikedom genom att äta växter som annars skulle dominera och tränga undan andra arter.
– Det är konkurrens om ljuset i skogen och när älg och hjort betar tunnar de ut vegetationen. Det ökar ljusinsläppet och variationen nära marken och skapar utrymme för fler arter. Sådana förändringar kan få stor betydelse för den biologiska mångfalden, säger Joseph Anderson.
Enligt avhandlingen var kärlväxters artrikedom störst där betestrycket var medelhögt, det vill säga vid en måttlig störning i skogen. Även skalbaggar gynnades av betning, särskilt när växtligheten blev mer gles och mikroklimatet jämnades ut.
För mycket betande påverkar viktiga träd
Ett högt och koncentrerat betestryck får däremot motsatt effekt på den biologiska mångfalden. Det hämmar tillväxten av lövträd som är viktiga för artrikedomen, till exempel ek. Flera skalbaggar, bland annat ekbock, är beroende av riktigt gamla ekar.
Betande älg och hjort skapar alltså både kostnader och vinster i skogslandskapet. Det är viktigt att ha med sig när skogs- och viltförvaltningens olika mål ska vägas mot varandra, menar Joseph Anderson.
– I stället för att enbart fokusera på antalet djur som betar handlar det om att hitta en balans när det gäller produktion, föryngring och biologisk mångfald och att ha med sig att klövviltet faktiskt kan bidra till målen om att öka artrikedomen i skogen, säger han.
Avhandling:
Direct and indirect effects of browsing on forest biodiversity: evaluating the intermediate disturbance hypothesis in boreal forest ecosystems, Sveriges lantbruksuniversitet.
