Trygga familjerelationer, socialt stöd och god självkänsla kan bidra till bättre munhälsa – även hos unga vuxna som växer upp i ekonomiskt utsatta miljöer. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
Karies drabbar oftare personer med sämre sociala och ekonomiska förutsättningar än andra grupper i samhället. Det gäller trots att barn och unga i Sverige har tillgång till fri tandvård. Samtidigt är kunskapen begränsad om vilka faktorer som kan stärka munhälsan i ekonomiskt utsatta grupper.
– Tidigare har forskningen fokuserat på riskfaktorer. Nu har vi i stället försökt finna och studera olika friskfaktorer hos unga vuxna som inte har karies, trots låg socioekonomisk bakgrund, säger tandläkaren Marie Nordström som nyligen lagt fram en avhandling vid Malmö universitet.
Familj och vanor spelar roll
I avhandlingen har hon genomfört flera studier i Sverige och Sydafrika, bland annat två intervjustudier och en enkätundersökning. Resultaten visar att god munhälsa påverkas av flera olika faktorer – hos individen själv, inom familjen, sociala nätverk och i samhället i stort.
På individnivå visade sig flera faktorer ha positiva effekter på munhälsan. Det handlar bland annat om att uppleva kontroll över sitt eget beteende, ha god självkänsla, kunna hantera stress och ta till sig hälsoinformation.
I en av studierna sågs dock sambanden bara hos unga som är födda i Sverige eller som invandrat hit under förskoleåren. Det tyder, enligt avhandlingen, på att hälsoinsatser behöver riktas och anpassas bättre för barn och unga som invandrar efter skolstart.
Familjen spelar också en viktig roll för munhälsan. Trygga och stabila relationer samt tidigt etablerade rutiner kring matvanor och munhygien kan bidra till bättre tandhälsa senare i livet. Föräldrarnas stöd och vägledning under tonåren har dessutom betydelse för att unga vuxna ska utveckla egna hälsosamma vanor och ta ansvar för sin munhälsa.
Sociala nätverk har betydelse
Forskningen visar även att stöd från vänner, grannar och föreningsliv kan bidra till hälsosammare levnadsvanor, bättre munvård och ökad förmåga att hantera motgångar. Det kan handla om stöd och uppmuntran som stärker motivation och självtillit. Även personer som möter barn och unga i vardagen, som lärare, dietister och tandvårdspersonal, kan spela en viktig roll för att förmedla kunskap och främja goda hälsovanor, menar Marie Nordström.
– Vi behöver bedriva hälsofrämjande arbete i olika sammanhang utanför tandvården för att nå fler grupper. Det för att kunna minska hälsoklyftan och bidra till att fler individer i samhället får en god munhälsa. Det kan exempelvis handla om tidiga insatser för att stärka föräldrar i deras föräldraskapsroll och att ge barn jämlika förutsättningar för god munhälsa, säger hon.
Avhandling:
Caries-free Against the Odds—Salutogenic Resources in Young Adults, Malmö universitet.
