Längre pappaledighet kopplas till lägre risk för depression
Pappor som tar flera månaders föräldraledighet löper lägre risk att utveckla depressiva symtom under småbarnsåren än pappor som tar kortare ledighet. Det visar en ny svensk studie.
Forskning om föräldraledighet har traditionellt fokuserat på mammors hälsa, medan pappors psykiska hälsa studerats i mindre utsträckning. I en studie från bland annat Karolinska institutet har forskare nu följt 746 svenska pappor under 18 månader. Studien startade när deras barn var omkring nio månader gamla och avslutades vid en uppföljning när barnen var cirka 27 månader.
Papporna svarade på frågor om depressiva symtom både vid studiestart och vid uppföljningen. Uppgifter om hur mycket föräldraledighet papporna hade tagit samlades in vid uppföljningen.
Eftersom psykisk hälsa kan påverka hur mycket föräldraledighet som tas ut justerade forskarna analyserna för depressiva symtom som rapporterades vid studiens början. De justerade också analyserna för faktorer som familjesituation, socioekonomiska förhållanden samt hur mycket föräldraledighet mamman tog ut.
Bättre psykisk hälsa
Resultaten visar att pappor som tog ut 14–40 veckors föräldraledighet hade en betydligt lägre sannolikhet att uppvisa tecken på depression jämfört med pappor som tog ut fyra veckor eller mindre. Pappor som tog 5–13 veckor visade inte samma mönster, och inte heller de som tog mer än 40 veckors föräldraledighet, jämfört med gruppen med kortast ledighet.
De 90 dagar som är reserverade för varje förälder i Sverige motsvarar cirka 13 veckors föräldraledighet
– Våra resultat tyder på att pappor som tar ut föräldraledighet utöver de 90 dagarna, men inte mer än 60 procent av den totala föräldraledigheten, kan ha bättre psykisk hälsa, säger Michael Wells, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
Tryggare i föräldrarollen
En möjlig förklaring till den lägre sannolikheten för depressiva symtom är att en längre sammanhängande tid hemma kan hjälpa pappor att bygga en närmare relation till sitt barn, känna sig tryggare i föräldrarollen och etablera fungerande vardagsrutiner. Det kan i sin tur minska risken för depressiva symtom.
Samtidigt betonar forskarna att studien är observationsbaserad och därför inte kan fastställa orsak och verkan. En annan begränsning är att uppgifter om föräldraledighet bygger på pappornas egna rapporter.
Vetenskaplig artikel:
Beyond the 90 Reserved Days for Each Parent: Associations Between Fathers’ Parental Leave Duration and Depression Symptoms in a Swedish National Cohort Study, American Journal of Public Health.
