Svagt stöd för sociala effekter av värnplikt

Texten baseras på en nyhet från FOI Totalförsvarets forskningsinstitut

Det finns inget tydligt vetenskaplig stöd för att värnplikt fostrar personer till att bli bättre samhällsmedborgare än de som inte har gjort lumpen. Det visar en systematisk litteraturöversikt gjord av forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Värnplikten förknippas ofta med föreställningar om att den inte bara stärker försvaret, utan även fostrar goda samhällsmedborgare. Nu visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, att det vetenskapliga stödet för att värnplikten skulle ha sådana effekter är svagt.

Rapporten bygger på en genomgång av nordiska studier om hur värnplikt påverkar ungas attityder och beteenden på längre sikt.

– Det militära har traditionellt setts som en mognadsprocess, en miljö och erfarenhet som formar unga till goda samhällsmedborgare – ofta tillsammans med personer som kommer från andra samhällsklasser än deras egna. Därför är det intressant att se att det knappt finns några vetenskapliga belägg för att en värnpliktsutbildning har några sådana effekter, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.

Svagt stöd för sociala effekter

Tidigare forskning har bland annat tittat på värnpliktens effekter på samhällsengagemang, till exempel bloddonation och valdeltagande, men även kriminalitet och narkotikamissbruk. Studier har också undersökt medborgerliga attityder och värderingar, som viljan att hjälpa andra och bidra till samhället.

– Det finns vissa indikationer på att värnplikt kan leda till en minskad risk för narkotikamissbruk senare i livet. Annars finns det inget som visar att värnpliktiga blir bättre eller sämre samhällsmedborgare än de som aldrig gjort lumpen, säger Peter Bäckström.

I studierna som Peter Bäckström gått igenom ingick värnpliktiga nordiska män födda på 1960-, 1970- och 1980-talet. Antalet kvinnor i studierna är däremot få.

– Det finns nästan ingen forskning om hur kvinnor påverkas av värnplikten, där finns det en kunskapslucka. Det vore också önskvärt med forskning om eller hur den könsneutrala värnplikten påverkar unga människors föreställningar om könsroller och synen på jämställdhet, säger Peter Bäckström.

– Även frågor om social sammanhållning och tillit i ett alltmer etniskt och kulturellt heterogent samhälle är också i stort sett outforskade, fortsätter han.

Värnplikten har förändrats

Rapporten lyfter också fram att samhället och värnplikten ser annorlunda ut i dag än när de tidigare studierna gjordes. Värnpliktssystemet har till exempel blivit mer selektivt, och bara en liten del av en årskull gör numera grundutbildning. Samtidigt har den tekniska utvecklingen och förändringar i hur försvaret arbetar höjt kraven på personalen, medan de flesta befattningar med lägre krav har försvunnit ur krigsorganisationen. Dagens värnpliktiga är också en mer socialt homogen grupp än tidigare, ofta med starka resurser i bagaget.

Rapportens författare menar därför att en del slutsatser från tidigare studier inte går att tillämpa på dagens unga.

– I en av studierna jag gick igenom pekade de på att värnplikt medförde en ökad risk för kriminalitet bland vissa ungdomar. Det är antagligen en historisk parentes, för den effekten drevs nästan helt av en ökad brottslighet bland personer som redan innan lumpen dömts för brott. I dag är det i princip uteslutet att brottsbelastade ungdomar skulle få göra värnplikt, säger Peter Bäckström.

Försvar i fokus

Utifrån det rådande kunskapsläget bör värnplikt inte motiveras med förväntningar om breda sociala effekter, menar Bäckström. Fokus bör vara att utbilda de soldater som behövs för krigsförbanden.

– Att skriva in unga män och kvinnor till värnplikt med förhoppningen om att det har bredare samhällseffekter skulle antagligen bara leda till höga samhällsekonomiska kostnader. Detta samtidigt som betydligt mer effektiva lösningar på sociala problem skulle hamna i skymundan.

Rapporten har gjorts på uppdrag av Försvarsmakten.