Svenskarnas förtroende för försvaret är rekordhögt, visar en undersökning. En majoritet stödjer också Sveriges medlemskap i Nato, men många är osäkra på vad medlemskapet innebär i praktiken.
Årets SOM-undersökning från Göteborgs universitet visar att förtroendet för försvaret ligger på historiskt höga nivåer och har ökat kontinuerligt sedan 2017.
– Vi har forskat om försvars- och säkerhetspolitisk opinion i snart 15 år och det är intressant att se att ökningen inte bara verkar vara en tillfällig reaktion på enskilda händelser, som invasionen av Ukraina, utan en långvarig trend, säger Joakim Berndtsson, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet.
Ökningen syns brett i befolkningen, men det finns skillnader. Till exempel är förtroendet för försvaret generellt högre bland yngre, bland dem som står längre åt höger politiskt och i grupper med högre hushållsinkomst.
Säkerhets- och försvarsfrågor har fått mer tyngd
Enligt Joakim Berndtsson speglar utvecklingen i svenskars förtroende att säkerhet och försvar har blivit allt viktigare i Sverige, särskilt sedan Rysslands annektering av Krim 2014.
Beslut om återstartad totalförsvarsplanering, återaktiverad värnplikt och höjda försvarsanslag har bidragit till att frågorna fått större tyngd. Samtidigt har myndigheter och aktörer som Försvarsberedningen blivit mer synliga i diskussionen om risker och omvärldsutveckling och politiker pratar oftare om säkerhetsläget.
– När statsministern säger att ”Sverige är inte i krig – men det råder heller inte fred”, visar det hur regeringen vill att allmänheten ska tänka kring säkerhetsläget, att vi alla ska vara uppmärksamma på lågintensiva störningar, påverkansoperationer och sabotage mot samhället.
Stöd för Nato – men också osäkerhet
Undersökningen visar också att en majoritet av svenskarna tycker att det var rätt av Sverige att gå med i Nato, omkring 30 procent tycker att det var fel och 15 procent saknar uppfattning. Bland de som uppgav att de saknar uppfattning var flest kvinnor och yngre.
– Där tror jag att det finns en kunskapsutmaning. Personer som inte tagit ställning känner kanske att de inte vet tillräckligt mycket för att kunna göra det, säger Joakim Berndtsson.
En förklaring till osäkerheten är att processen att söka Nato-medlemskap gick snabbt. Till skillnad från exempelvis EU-medlemskapet föregicks beslutet inte av någon större folkbildningskampanj. Därför kan många fortfarande sakna kunskap om vad medlemskapet innebär för Sverige.
Utspel från USA och presidenten Donald Trump kan också påverka svenskarnas syn på Nato negativt. USA har stått för en stor del av stabiliteten i alliansen och spelat en viktig roll i försvaret av Europa. När Trump aviserar neddragningar av trupper i Europa och pressar europeiska allierade att öka sina försvarsutgifter sätter det Nato i gungning.
Hemvärnet bryggar mellan civilt och militärt
För första gången mättes också förtroendet för Hemvärnet. Det ligger relativt högt, men samtidigt uppger 42 procent varken högt eller lågt förtroende, vilket tyder på att många saknar en tydlig bild av organisationen.
Förtroendet kan bero på flera saker. Hemvärnet ger ofta stöd till samhället vid kriser som skogsbränder, sökinsatser och snökaos och är därför en del av försvaret som människor möter även i fredstid.
Eftersom de allra flesta som engagerar sig i Hemvärnet gör det på sin fritid, vid sidan av civila yrken, är organisationen en brygga mellan det civila och det militära och en viktig del av totalförsvaret.
– Låg kännedom om Hemvärnet kan därför ha indirekt betydelse för försvarsviljan. Men Hemvärnet har blivit mer aktivt i till exempel sociala medier, vilket kan förändra bilden av organisationen framöver.
Rapport:
När horisonten mörknar klarnar stödet, Göteborg universitet.
