Sveriges beroende av kritiska metaller hotar omställningen
Kina kontrollerar 70 till 100 procent av flera kritiska metaller som är nödvändiga om vind- och solkraften ska byggas ut. Historiskt har Kina infört exportrestriktioner på området, vilket kan hota industri- och energiomställningen. Så här kan Sverige minska sin sårbarhet och sitt beroende av Kina, enligt en ny rapport.
Sverige och EU är starkt beroende av Kina och ett fåtal andra länder för flera av de viktigaste metallerna som i dag används i bland annat vindkraftverk, solceller, batterier och elektronik. Vad gäller flera av metallerna står Kina för mellan 70 och 100 procent av utvinning eller bearbetning. Det framgår av en rapport från Energiforsk.
Sårbarhet ger risker
De närmaste åren förväntas dessutom efterfrågan på metallerna att öka, både från vind- och solkraft men också inom andra delar av elektrifieringen. Konkurrensen om dessa material, ihop med EU:s importberoende från Kina och ett fåtal andra länder, innebär risker.
– Energiomställningen handlar inte bara om att bygga mer elproduktion. Kinas dominerande ställning kring kritiska metaller gör Sverige och EU sårbart. Sverige och EU bör minska sina ensidiga importberoenden och bredda leveransrelationer till fler länder, säger Julia Hansson, projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet och en av rapportens författare.
Återvinning behövs
Enligt rapporten behöver EU och Sverige också öka återvinningen av kritiska metaller, utveckla alternativa material och öka den egna utvinningen.
En ökning av egenförsörjningen bör ses som ett långsiktigt komplement till en breddning av leveranskedjorna, inte som en snabb ersättning av dagens beroende från enstaka länder. Hur en ökad inhemsk utvinning och produktion av kritiska metaller kan ske utan att den bidrar till ökad lokal miljöpåverkan behöver utredas vidare, enligt rapporten.
Viktigt att ställa krav
– Europa är en attraktiv marknad för kinesiska bolag, vi behöver bli bättre på att ställa krav för att ge tillgång till vår marknad, säger Martin Vallstrand, vd för Energiforsk.
– EU bör inleda tekniksamarbeten med Kina för strategiska elektrifieringsteknologier, med krav på kunskapsöverföring och viss produktion lokaliserad i EU. Men det är viktigt att samarbetet tar hänsyn till de risker det innebär att samarbeta med en diktatur som Kina.
Sex rekommendationer, från rapporten:
-
1
Minska beroendet
Gör Sverige och EU mindre beroende av enskilda länder, särskilt Kina. Det kan ske genom diversifierad import, strategiska partnerskap samt ökad europeisk och nordisk produktion och förädling av kritiska metaller och komponenter.
-
2
Planera
Integrera kritiska råmaterial i energiplaneringen genom att komplettera nationella energi- och omställningsscenarier med analyser av materialbehov, försörjningsrisker och konsekvenser av olika teknikval.
-
3
Begränsa efterfrågan
Prioritera cirkulära strategier och resurseffektiv teknik, inklusive minskad materialintensitet, materialsubstitution, längre livslängd och ökad återvinning. Detta görs för att begränsa efterfrågan på kritiska metaller.
-
4
Fokusera på det extra kritiska
Ta fram försörjningsplaner för särskilt kritiska metaller där behov och försörjningsrisker är stora, med fokus på alternativa leverantörer, importberoenden och geopolitiska risker.
-
5
Utveckla styrmedel
Utveckla samordnade styrmedel som stärker försörjningstryggheten, främjar återvinning och substitution samt säkerställer att kvarvarande behov av primära metaller möts på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.
-
6
Återvinn!
Stöd utveckling av nya återvinningstekniker. Sverige har en stor återvinningsindustri och ett bra innovationsklimat. Det ger bra förutsättningar för att utveckla ny återvinningsteknik. Det bör även vara intressant att utveckla tekniker för att utvinna sällsynta jordartsmetaller ur befintliga gruvavfalls- och restströmmar från järnmalmsbrytning.
Rapport:
Kritiska metaller för energiomställningen med fokus på vindkraft- och solcells-utbyggnad i Sverige, Energiforsk.
