behållare med papper, plast och metall.
Bild: Depositphotos

Stora mängder mat, plast och pappersförpackningar hamnar fortfarande i soporna trots att de kan återvinnas, visar en rapport. I stället går materialet till förbränning.

För första gången har avfall från hushåll och återvinningscentraler samt blandat avfall från kommunala verksamheter sammanställts på nationell nivå. Resultaten presenteras i en rapport från forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Studien bygger på över 550 plockanalyser och mer än 50 kompletterande analyser av textilier och batterier.

– Resultatet visar att det finns stor potential att öka återvinningen genom bättre utsortering av avfall, både från hushållens och verksamheternas sida. Det skulle ge stora resursbesparingar och minska klimatutsläppen, säger Jurate Miliute-Plepiene, forskare på IVL, i ett pressmeddelande.

Mycket hamnar i soporna:

  • 1

    Matrester utgör fortfarande den största delen av hushållens avfall – nästan en fjärdedel. Detta trots att matavfall samlas in separat i stor omfattning.

  • 2

    Mer än tio procent av hushållens restavfall består av pappersförpackningar som hade kunnat återvinnas. För plastförpackningar är andelen drygt elva procent.

  • 3

    Även verksamheternas blandade avfall innehåller stora mängder återvinningsbara material. Pappersförpackningar står för cirka 14 procent och plastförpackningar för cirka nio procent.

EU-krav på uppföljning

Rapporten har tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket som ett led i att möta EU-krav.

– EU ställer allt högre krav på uppföljning av avfallets sammansättning, bland annat för textilier, batterier och förpackningar och kommunalt avfall. Det här underlaget stärker Sveriges möjligheter att möta de nya kraven, säger Linn Due, expert inom avfall och resursflöden på IVL.

Rapport:

Waste composition analyses in Sweden: Current practices, results and alignment with EU requirements, Naturvårdsverket.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera