Forskning om adhd

Adhd ökar inte risken för komplikationer under en graviditet. Däremot är planerade kejsarsnitt vanligare hos kvinnor med diagnosen, enligt en studie.

Allt fler unga personer får diagnoserna adhd och autism. Varför är det så? Det finns flera förklaringar utifrån forskningen på området, säger psykologen och forskaren Sebastian Lundström vid Lunds universitet.

Regelbunden träning ger tydliga effekter för vuxna med adhd – de upplever högre livskvalitet, bättre sömn och färre symtom. Det visar en ny studie från Örebro universitet.

Medicinering vid adhd kan skydda mot självmordsförsök, olyckor, missbruk och kriminalitet. Det visar en stor svensk studie som följt närmare 150 000 personer med diagnosen.

En studie vid Karolinska institutet visar att adhd-läkemedel fortfarande minskar risken för självskador, olyckor och kriminalitet. Samtidigt har effekterna försvagats i takt med att läkemedlen förskrivs till en allt bredare patientgrupp.

Forskare kan ha hittat en ny metod för att upptäcka adhd hos barn. Genom att mäta hjärnans aktivitet och använda AI gick det att se vilka barn som hade diagnosen i nästan 90 procent av fallen.

I takt med att fler barn får en adhd-diagnos ökar förskrivningen av läkemedel. Men en studie visar nu att effekten av behandlingen, som kan ge biverkningar, inte går att förutse.

I en mindre studie fick ungdomar med adhd testa taktil massage för att mildra symtom som ouppmärksamhet och sömnproblem. Resultatet visar att flera symtom minskade under behandlingstiden.

Allt fler får diagnosen adhd. Ändå är det fortfarande många flickor och kvinnor som faller mellan stolarna och inte får den hjälp de behöver – på grund av att forskningen länge enbart fokuserade på pojkar.

Det händer att sjuksköterskor med autism eller adhd håller tyst om sin diagnos inför chefer och kollegor, enligt en ny studie från Högskolan i Gävle. De kan vara rädda att stämplas som mindre dugliga. Men många av sjuksköterskorna upplever tvärtom att de har särskilda styrkor i jobbet...

Störningar i bakteriefloran i tarmen under ett barns första levnadsår är kopplat till neuropsykiatriska diagnoser senare i livet. Enligt en studie kan ett samband med antibiotikabehandling finnas.

Forskare har sett ett samband mellan adhd-läkemedel och minskad risk att dö i förtid. Med medicinering kan risken för onaturliga dödsfall – till exempel efter drogöverdoser – minska med en fjärdedel.

Ett enkelt test på fem minuter upptäcker barn som kan ha adhd. Snabbtestet skulle kunna bli ett komplement till nuvarande utredningar, menar forskare.

Många unga slutar att ta sina adhd-läkemedel, något som kan försvåra behandlingen. Samtidigt tycks personer som medicinerar under lång tid – och i högre doser – ha en ökad risk att drabbas av vissa hjärt-kärlsjukdomar.

Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av en rad hälsoproblem. Men äldre får sällan diagnos och behandling – trots symtom.

Män med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller adhd, löper en något ökad risk att drabbas av en typ av testikelcancer. Tidiga livshändelser kan spela roll i sammanhanget, menar forskare.