Forskning om barn och unga

Forskare har undersökt sambandet mellan familjestorlek, syskonskaror och barnens hälsa senare i livet. Resultaten visar att de som växt upp som ensambarn generellt sett har sämre hälsa.

Unga vuxna som var överviktiga redan i tioårsåldern har en tydlig ökning av riskmarkörer för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar senare i livet. Förebyggande hälsoinsatser är därför viktiga, menar forskare.

En placering på särskilt ungdomshem innebär att på obestämd tid vistas på låsta avdelningar. Forskare har undersökt hur inlåsning påverkar barn och ungas relation till sin familj.

I flera länder drabbades elever med funktionsnedsättningar hårt när skolor stängde under pandemin. Elever i Malawi, Etiopien, Nepal och Qatar blev i olika grad utan undervisning och fick sämre psykisk hälsa.

Kunskapen och kommunikationen kring kvinnliga idrottares hälsa behöver förbättras både bland aktiva och tränare, visar forskning från Mittuniversitetet.

Det finns ett samband mellan snabb viktuppgång som bebis och övervikt senare i livet. Ett stödprogram för föräldrar, bestående av gruppträffar och webbaserat stöd, har visat goda resultat.  

Hur skapar man en trygg inskolning när föräldrar inte får följa med in på förskolan? Och hur har pandemin påverkat relationerna mellan barn, föräldrar och personal? Det har forskare i Lund undersökt.

Hos unga är inte hjärnans förmåga till ansvarstagande färdigutvecklad. Samtidigt är mognadsgraden flytande. Straffrabatten för unga brottslingar är borttagen, men kanske borde den vara individanpassad?

Kunskapen kring hedersrelaterat våld har stärkts sedan Fadime Sahindal dödades 2002. Men forskningen ligger fortfarande efter inom vissa områden, menar forskaren Devin Rexvid vid Stockholms universitet.

Hur får man barn att bli fysiskt aktiva? En avhandling från Karlstads universitet visar att barnen själva efterlyser andra former av aktiviteter än idrott.

Pulshöjande aktiviteter tycks positiva för inlärningen, visar forskning från Högskolan i Halmstad. Eleverna upplevde också att de fick lättare att koncentrera sig och blev gladare.

Skolan ska främja pojkars och flickors lika rätt och möjligheter när det gäller idrott och hälsa. Det framgår i den svenska läroplanen. Men trots det är undervisningen inte jämställd och flickor och pojkar blir behandlade olika.

Det finns ingen anledning till oro för att barn som blir till med assisterad befruktning (ART) skulle ha större risk att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet. Det menar forskarna bakom en stor observationsstudie från Karolinska Institutet.

Barn till mammor som mår psykiskt dåligt riskerar att halka efter i sin kognitiva utveckling, visar flera studier. Men det räcker med väldigt små förändringar för att sambandet ska brytas och barnen återgå till sin normala utvecklingsnivå.

I skolan presterar flickor i allmänhet bättre än pojkar i matematik. Ändå väljer de sällan utbildningar inom naturvetenskap, teknik och matematik. Är flickors "relativa förmåga" förklaringen?

Mer tid hemma har gett mer tid med skärm. Men det behöver inte vara något dåligt, enligt forskaren Anette Sundqvist: – Vad barn gör när de sitter framför skärmen spelar däremot stor roll, och om de har sällskap.