Demokrati
-
Ideologier till högstbjudande
Att politik till stor del handlar om kommunikation och PR syns kanske som allra tydligast i Almedalen, den främsta marknadsplatsen för svensk politik. Alla ska vara där, alla vill synas. På den politiska arenan hjälper marknadsförare till att paketera politiken utifrån vad väljarna...
-
Klockan klämtar för nazismen
Nazistiska Svenskarnas parti inledde årets Almedalsvecka i Visby och protesterna var många. När främlingsfientliga och fascistiska partier får luft under vingarna runt om i Europa aktualiseras frågan om hur rasistiska åsikter ska hanteras i offentligheten. Det finns en friktion mellan...
-
Kan du vissla Johanna?
Trots att vi i Sverige har en långtgående yttrandefrihet och meddelarfrihet för tjänstemän breder tystnaden ut sig. Personer som avslöjar oegentligheter på sina arbetsplatser riskerar repressalier, och problemet ökar när statlig verksamhet anammar allt mer av näringslivets...
-
Sverige fosterland
Sverige har inte alltid funnits, nationen Sverige har vuxit fram genom invandring och kulturell, politisk och ekonomisk anpassning. På 1700-talet var Sverige influerat av Frankrike, på 1800-talet av Tyskland och på 1900-talet av USA. Påverkan av yttre omständigheter avspeglas i våra...
-
Mångfald och enfald i PK-debatten
Allt oftare hörs uttrycket politiskt korrekt, vilket idag innefattar åsikter som kännetecknas av en öppenhet för mångfald. Samtidigt används begreppet som en känga från motståndarsidan i debatten. Kritiker till begreppet påpekar att det bidrar till en inskränkt yttrandefrihet och...
-
Fungerar Facebook för politik?
Internet har på kort tid inneburit ett starkt ökat informationsflöde och samtidigt ökade möjligheter för vem som helst att ge sig in i debatten via exempelvis Facebook eller Twitter. Men har detta också vitaliserat demokratin?
-
Hård ton i debatten
Hur ser det svenska debattklimatet ut idag? Vissa uppfattningar anses inte riktigt rumsrena eller politisk korrekta, vilket riskerar hämma samhällsdebatten och påverka demokratin negativt. En tänkbar förklaring kan vara att vi sällan diskuterar vad som utmärker en god debatt och att vi inte...
-
Sverige åt svenskarna?
Idag förs många diskussioner om svenskhet och vad det står för i vårt samhälle, inte minst då detta är centralt i Sverigedemokraternas politik. Ofta kategoriserar vi människor svenskhet utifrån våra föreställningar om hur en svensk ska se ut, men även faktorer som klasstillhörighet,...
-
Är det folket som bestämmer?
Demokrati betyder folkstyre, men är det verkligen folket som bestämmer? För att reda ut detta vänder vi oss till Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ledare för världens största forskningsprojekt om demokrati - ”Varieties of Democracy” – där...
-
Nu är vi alla européer
Myter, legender och symboler har alltid använts av statsmakter för att skapa stabila samhällen. Nationalismen blev det nya ideologiska fundamentet under vilket folket kunde enas och flaggan var en av de symboler som skulle visa på vår särart bland andra länder. Nu när Sverige har varit...
-
Temaserie: Hur mår Sverige?
I temaserien Hur mår Sverige? kommer vi fram till valet i september titta närmare på vilken forskning som finns kring politiska begrepp och viktiga valfrågor.
-
Analysen viktig när man jobbar med demokrati
Demokrati ska genomsyra allt arbete på förskolan. Förskolans demokratiuppdrag är en av verksamhetens viktigaste hörnstenar och förskollärarna förväntas omsätta uppdraget i sin praktik. Men vilket uttryck tar sig arbetet i vardagen på en förskola? Det har Katarina Ribaeus undersökt i...
-
FN:s säkerhetsråd – en domstol i bräschen för världsdemokrati
FN:s säkerhetsråd är på väg i riktning mot att vara en global lagstiftare och polismakt som i allt högre utsträckning tolkar principen om folkens rätt till självbestämmande som en individens rätt till demokrati. Det visar Katinka Svanberg i sin avhandling i folkrätt vid Stockholms...
-
Det nya medielandskapet – ett hot mot demokratin?
Bevakningen av politik och samhälle försvagas – att TV4 lägger ned sina lokala nyhetssändningar är bara ett av flera exempel på detta. Samtidigt förändras medievanorna med risk för ökade kunskapsklyftor som följd. Ett nytt forskningsprojekt vid Mittuniversitetet ska nu titta närmare...
-
Allmänheten engagerades i demokratifrågorna på 30-talet
Bilden av 1930-talets Sverige och det intensiva arbete med att reformera samhället som ägde rum har präglats av föreställningar om social ingenjörskonst och expertvälde. I sin avhandling riktar idéhistoriken Petter Tistedt ljuset på de många aktiviteter som arrangerades för att engagera...
-
Forskning om demokratiers nytta
Professor Bo Rothstein har beviljats ett av Europeiska forskningsrådets mest prestigefulla anslag på 2,5 miljoner euro över fem år, motsvarande 22 miljoner kronor. Detta för att jämföra hur demokratier är olika bra på att göra tillvaron bättre för vanliga människor.