Forskning om demokrati
Demokrati är grekiska och betyder folkstyre. En av grundtankarna är yttrandefrihet och alla människors lika värde och rättigheter. Här samlar vi artiklar om forskning om demokrati.
Relaterade artiklar - Demokrati
-
På nätet hittar hatarna varandra
Förr eller senare får hatet konsekvenser och människor börjar agera på det som skrivs. Det kan vara i form av verbala attacker, stenkastning och bränder. Det säger Heléne Lööw som forskar om hatbrott och sociala medier. Forskning.se presenterar...
-
Våld i skolan blir demokratidilemma för lärarna
Det finns ingen quick fix för skolan - men massor av kunskap som hjälper till att förstå och hantera de utmaningar som lärare dagligen står inför säger Silvia Edling docent i didaktik vid Högskolan i Gävle, som föreläst på skolor...
-
Frivilliga först på olyckplatsen
När larmet går i Medelpad rycker bybor ut. Frivilliga som resurs vid räddningsarbete blir allt vanligare – i takt med minskade samhällsresurser. Forskare försöker nu förstå hur samhället bäst utnyttjar människors vilja att hjälpa...
-
Plugga programmering viktigt för demokratin
Det är avgörande för demokratin att redan i grundskolan lära ut programmering. Utan förståelse för vad som får internet, telefonerna och banktjänsterna att fungera saknas möjlighet att påverka samhället. Det är både forskare och...
-
När kändisarna demokratiserades blev vi besatta av minnen
100-tals skjortknappar, snusdosor, skrivbord, glasögon och till och med en fimp – det är Andreas Nybloms studiematerial. Han har studerat berömmelsens kulturhistoria genom personliga föremål i Nordiska museets samlingar.
-
Medborgardeltagande leder inte till ökad demokrati
Tvärtemot vad man tidigare trott bidrar inte medborgarinflytande nämnvärt till demokratiutvecklingen i konfliktdrabbade länder. Istället är det politikernas roller och deras samarbetsförmåga som avgör hur det ska gå.
-
Odemokratisk skrivundervisning i gymnasieskolan
Skrivundervisningen inom gymnasieskolans svenskämne bidrar i hög grad till att befästa klyftor och skillnader mellan elever, även om exempel på motsatsen finns.
-
Kan alla länder bli demokratier?
Svaret finns i MaxRange, världens största datamängd över alla länders politiska system, från 1700-talet fram till idag, skapad av forskare vid Högskolan i Halmstad. Analys av historien kan ge en förklaring till dagens oroliga värld.
-
Demokratin i Sverige och Finland kartläggs inför Finlands 100-årsjubileum
Finlands och Sveriges demokratier framstår som ovanligt stabila. Men denna stabilitet har varken uppkommit av sig själv eller är garanterad att bestå. Ny och fördjupad kunskap är därför viktig om hur demokratin vuxit fram och lyckats förnya sig. I ett...
-
Kan folket rösta ”fel”?
Det borde vara självklart att människor får rösta som de vill, men ändå händer det att vissa demokratiskt valda partier inte blir helt accepterade. Detta tacklas på olika sätt i olika länder. I en fullt utvecklad rättsstat brukar valresultatet...
-
Demokratin i strykklass
Skolans demokratimål hamnar i skuggan när den politiska debatten siktar in sig på elevernas kunskaper. Utspel om betyg och resultat är partiernas sätt att profilera sig i en av valets viktigaste frågor.
-
Generna färgar hur vi röstar
Samspelet mellan arv och miljö diskuteras ofta för att förklara människors personlighet och beteenden. När det gäller vårt politiska engagemang har många ändå uppfattningen att det enbart är ett resultat av yttre miljöfaktorer så som...
-
Odemokratisk landsbygd
Små kommuner tvingas till samarbete för att klara välfärden. Det kanske låter bra med samarbete, men det innebär också att politiken hanteras utan demokratisk förankring. Därför höjs det röster för en kommunreform i Sverige och...
-
Ålderism – skev syn på äldre
Fördomar och diskriminering diskuteras flitigt i valrörelsen med begrepp som sexism och rasism. 2008 skrev gerontologiprofessorn Lars Andersson vid Linköpings universitet boken “Ålderism” för att visa att även äldre behandlas diskriminerande och med...
-
Partier på drift
Politiska partier ska vara kanaler för medborgarnas inflytande, men i takt med att medlemsantalet minskar så blir det svårare för politikerna att veta vad deras väljare vill. För att makten ska vara legitim krävs att politiken är förankrad i folkviljan.
-
Det blåser inte från höger, det är vänstern som har mojnat
Rasismen i Sverige har inte ökat. Däremot så lyckas främlingsfientliga partier idag bättre med att mobilisera sina väljare. Utrymmet och förutsättningarna till detta skapas paradoxalt nog genom den motsatta trenden, nämligen att svenskarna blir...
Nyhetsbrev med aktuell forskning
Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Jag vill prenumerera