Djur
-
Från sött till salt – gäddan är förberedd på allt
Gäddor som är anpassade till specifika förhållanden, till exempel en viss salthalt, tycks vara sämre rustade för klimatrelaterade förändringar än de som är vana vid mera flexibel miljö. Att inte vara specialanpassad kan vara en...
-
Värdet av hundar och katter
I vart fjärde svenskt hushåll finns minst en hund eller katt. Hund- och kattsektorn sysselsätter över 8 000 personer och bidrar till BNP med sju miljarder kronor. Men det vinns även andra samhällsvärden, enligt en rapport från SLU.
-
Fenomenen bakom fåglarnas flyghastighet
Bakgrunden till fåglars flyghastighet är mer komplex än vi hittills trott. Forskare från Lund konstaterar nu att fåglar använder flera olika, var för sig relativt enkla men effektiva sätt för att reglera hastigheten genom luften och kompensera...
-
Storleken styr hur fiskar påverkas av klimatförändringarna
Klimatförändringar och varmare vatten kan drastiskt förändra fiskpopulationers storleksstruktur och dynamik, visar forskning. Sådana förändringar kan uppkomma om olika stora individer inom en population påverkas olika av ett varmare klimat, vilket de...
-
Våra insjöfiskar kan bli ätbara igen – kvicksilvret minskar
I mer än hälften av landets alla insjöar och vattendrag innehåller fisken så mycket kvicksilver att den inte bör ätas. Men ny forskning inger hopp: kvicksilverhotet kan vara på väg att blåsa bort.
-
Sjögräsängar viktiga men ouppmärksammade fiskeplatser
Sjögräsängar används som fiskeplatser runt om i världen. Men sjögräsfisket har hamnat i skymundan i satsningarna på ett hållbart fiske, enligt forskarna bakom en global studie.
-
Stenskvättornas ungar blir färre och magrare
Kurvorna pekar nedåt för stenskvättorna. Ungarna blivit magrare, färre ungar överlever och antalet häckande par har minskat. Förklaringen verkar inte vara att stenskvättan har problem med att anpassa sig till tidigare vårar. Allt pekar mot att...
-
Kraftig nedgång av gös i norra Roslagen
I år fångades färre än en gös per nät, jämfört med runt fem gösar per nät för tio år sedan. Dessutom är gösarna små och långt ifrån könsmogna. Det visar provfiske som Sveriges lantbruksuniversitet...
-
Mareld försvar mot fiender
Mareld har fascinerat människor i alla tider. Mikroalgernas ljusintensitet styrs av hur många fiender det finns i vattnet visar en studie från Göteborgs universitet.
-
Explosionsartad ökning av smörbultar
SLU Aquas provfiske vid Muskö utanför Nynäshamn visar att den invasiva främmande arten svartmunnad smörbult fortsätter att öka kraftigt. När provfisket avslutades hade fler än 1800 svartmunnade smörbultar fångats totalt i år, vilket...
-
Fjorton blåfenade tonfiskar märkta i svenska vatten
Det första tonfiskmärkningsprojektet i svenska och danska vatten är nu avslutat. Totalt har 18 blåfenade tonfiskar märkts i Kattegatt och Skagerrak – 14 av dem i Sverige. Tonfiskarna, som vägde mellan 130-250 kilo, bär nu på satellitsändare som...
-
Storskarvens spybollar bekräftar Darwins teori
Redan Charles Darwin noterade att fiskätande fåglar kan sprida växter genom att de äter fiskar som i sin tur har ätit frön. Genom att studera innehållet i skarvars spybollar har forskare nu lyckats bekräfta den teorin ytterligare.
-
Plastpartiklar rubbar fiskars beteende
Plastpartiklar i vattnet kan hamna i fiskars hjärnor. Plasten orsakar hjärnskador som sannolikt leder till fiskarnas rubbade beteenden. Det visar en studie från Lunds universitet.
-
Fredade områden funkar för hummern
Årets hummersäsong inleds med nya regler som begränsar fisket. Reglerna ska ge det svaga hummerbeståndet en chans att återhämta sig. SLU Aqua har provfiskat i Kåvra norr om Lysekil, som är ett hummerfredat område. De visar att det finns...
-
Nykomlingarna i Östersjön går inte att stoppa
Istället för abborre, blåmussla och blåstång kan Östersjön i framtiden komma att förknippas med svartmunnad smörbult, vandrarmussla och vattenpest. Det är exempel på arter som har kommit till Östersjön på grund av...
-
DNA i sedimenten avslöjar när siken kom till sjön
Siken kom till Stora lögdasjön i Västerbotten redan strax efter istiden. Sjön Hotagen i Jämtland däremot, koloniserades av sikar för bara 2200 år sedan. Forskare vid Umeå universitet visar att 10 000-årigt dna i sjösedimenten avslöjar...