Ekonomi
-
Romarrikets vägar ledde till fortsatt välstånd
De romerska vägarna byggdes för 2 000 år sedan och ledde till ett ekonomiskt uppsving på många platser. Men forskare har sett att det även finns en koppling mellan de antika vägnätet och nutida välstånd.
-
Europeiska företagsintressen styr begränsning av farliga ämnen
Regleringen av farliga kemikalier i EU handlar om mer än bara kemikaliernas farlighet. Begränsningen av farliga ämnen styrs också av företagens ekonomiska intressen, visar en ny studie.
-
Gröna matuppfinningar – hur miljösmarta är de egentligen?
Växtbaserade substitut till animaliska livsmedel, vertikala odlingar och hemkörning av mat. På matområdet finns en rad innovationer som framställs som miljösmarta och hållbara. Men är de verkligen det? Det finns tveksamheter och stora kunskapsluckor,...
-
Därför vill Kina vara vän med Ryssland – här är sex orsaker
Kinas och Rysslands relation utmanas av Ukraina-kriget. Men de har många skäl att vilja jobba ihop. Här är sex skäl till att Kina vill vara vän med Ryssland, enligt en ny rapport.
-
Det svenska skattesystemet gynnar företag i städer
Företag i städer ser ut att ha blivit alltmer lönsamma sedan början av 2000-talet, jämfört med företag på landsbygden. Men något som ser ut som ökad lönsamhet behöver inte vara en faktisk ökning i lönsamhet – utan...
-
Områdena där Covid-19 slog hårdast – här är gemensamma nämnarna
Trångboddhet, utbildning och inkomst – de faktorerna avgjorde hur hårt pandemin slog mot olika områden i Sverige, enligt en studie från Göteborgs universitet. – Det här är något man pratat om men egentligen inte kunnat påvisa tidigare,...
-
Barns rättigheter – svår fråga vid indrivning av skulder
Myndigheter i Sverige är skyldiga att se till ”barnets bästa” vid beslut. Men vad innebär det? Det är inte alltid lätt att veta då juridisk vägledning saknas. Men det finns många positiva exempel, säger Kristian Gustafsson, doktor i...
-
Svenska politiker bör dra lärdomar av det som händer i Storbritannien
Svenska politiker och inte minst en ny regering kan lära mycket av de misstag som begåtts i Storbritannien. Det anser nationalekonomen Åsa Hansson, som kommenterar händelserna:
-
Det här får fler att ta bussen
Inför fler turer även när det är glest på bussen och tåget, som mitt på dagen. Det gör kollektivtrafiken mer attraktiv och ökar antalet resenärer kraftigt, enligt forskning.
-
Visselblåsare ska stoppa rysk penningtvätt – mot belöning
Ge pengar till den som skvallrar om penningtvätt. Det föreslår forskare som ett sätt att hindra Ryssland och ryska höjdare att bryta mot sanktioner.
-
Därför köper vi lyxläppstift i kristider
Riksbanken rekordhöjer räntan – energipriserna skjuter i höjden. Hur påverkar bistrare ekonomiska tider hur vi klär oss? Historiskt sett har recession inte inneburit att vi slutat klä oss elegant. Däremot har vi återanvänt kostsamma...
-
Så klarar vi energikrisen − och stöttar Ukraina
Bidrag till konsumenter och beskattning av energibolag kan vara de bästa sätten att hantera energikrisen och samtidigt stödja Ukraina i kriget. Det anser Jesper Roine, forskare i nationalekonomi.
-
Så kan dataspel slå globalt – eller floppa
Företag som gör dataspel vill få spelare från hela världen. Men då måste de tänka till ordentligt i förväg, enligt forskning. Symboler kan betyda olika saker och alla förstår inte engelska – till exempel.
-
Gratis matkasse inte bara bra
I Facebookgrupper kan fattiga barnfamiljer anonymt be om presentkort på mat. Men den här sortens hjälp är inte bara av godo, menar forskare vid Högskolan i Gävle. Risken är fattigdom inte upptäcks.
-
Surr på nätet ger vink om spelsuccé
Snacket på nätet kan förutspå om ett dataspel kommer att sälja bra eller inte. Och det här kan företag baka in i sina försäljningsprognoser, enligt forskare.
-
Forskare: Djurföda blir människoföda – och mättar en miljard
Föda till boskap och fiskodlingar blir föda till människor istället. På så sätt kan upp till en miljard människor få mer mat i magen, enligt studie.