Fåglar

Att antalet grågäss ökat markant konstaterar såväl fågelräknare som lantbrukare. Men hur ser gässens rörelsemönster ut? Varför väljer de att landa på vissa fält och inte andra? Nu finansierar Naturvårdsverket ett projekt, lett av forskare vid Högskolan Kristianstad, för att få...

I arbetet med att kartlägga jordens biologiska och geologiska mångfald har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet under 2016 beskrivit sammanlagt 64 nya arter och släkten – allt från träd och fiskar till numera utdöda däggdjur – och 2 nya mineral.

Varför tillbringar laxfiskar så lång tid i farliga vatten på resan till havet? Forskning vid Göteborgs universitet visar att svaret kan finnas i fiskens mage.

Varje år stannar miljarder flyttfåglar längs sina långa resor för att fylla på sina fettdepåer. Syftet med dessa stopp är självklart: att vila och tanka energi. Hittills har det dock varit okänt vilka fysiologiska signaler som får fåglarna att flyga vidare. Nu visar forskare att den...

De växande sälbestånden i Sverige hotar kustfisket och skapar en konflikt om fisken. Den konflikten kan minskas genom utveckling av selektiva och sälsäkra fiskeredskap, som smart konstruerade burar som fångar torsk men minimerar skador av säl.

Nu byggs Sveriges nya oceangående forskningsfartyg av ett varv i Spanien. Fartyget ska kunna användas för i stort sett alla typer av marin forskning och miljöövervakning. Det beräknas tas i drift 2019.

Hur ska överfiske förhindras och hur ska utfiskade fiskbestånd kunna återskapas? En ekosystemansats där alla som berörs av fiskförvaltningen får påverka utformningen kan vara framtidens modell. Här är västkustprojektet 8-fjordar pionjärer i Europa, visar en studie vid Sveriges...

Till jul- och nyårshelgerna slår forskarna ett slag för fisk och skaldjur, som är goda, nyttiga och även bra mat ur ett hållbarhetsperspektiv. Men den utrotningshotade ålen är inte välkommen på middagsbordet.

Tranor som under flyttningen övernattar i stora mängder vid våtmarker kan ställa till med stora skador på närliggande åkrar. Lovisa Nilsson från SLU har studerat hur tranorna rör sig och var de väljer att söka föda. I sin avhandling visar hon var och när grödor löper störst risk att...

Ett totalt fiskeförbud kan snabbt stärka svaga bestånd av till exempel torsk, gös och sik. Fiskarna blir fler och större i fiskefria områden, och antalet rovfiskar ökar vilket är positivt för ekosystemet som helhet. Det här visar en utvärdering av fem fiskefria områden som genomförts...

Ett samarbete mellan fågelskådare och lantbrukare gav lantbrukarna en mer positiv inställning till naturvårdsåtgärder och stärkte deras självbild som naturvårdare. Dessutom kände lantbrukarna att de hade större kontroll över de åtgärder som genomfördes på gården för att gynna...

Den pågående klimatförändringen påverkar produktionen av fisk i sjöar i norra barrskogsbältet negativt. Detta gäller både antalet fiskar och den totala biomassan. Det visar forskningsresultat från Umeå universitet.

En ny studie omkullkastar ett decennium av forskning om vad som gör kråkfåglar intelligenta. Nya analyser visar att kråkor löser problem genom trial-and-error och inte genom att de tänker eller resonerar.

Är nordliga arter som lavskrika och taigablåstjärt borta om 50 år? Risken är stor eftersom klimatet de behöver för att häcka bedöms försvinna. Ytterligare sex arter hotas och kommer att kräva särskilda naturvårdsinsatser för att överleva enligt Anouschka Hof, tidigare forskare vid...

Ripor är extremt köldanpassade. Ändå lyckades de överleva i Europa efter istiden, genom att flytta allt längre norrut och högre upp i bergen. Men i en ännu varmare framtid har de ingenstans att ta vägen, enligt forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Förekomsten av vanliga fiskarter som abborre och karpfiskar i Östersjön påverkas i hög grad av naturlig miljövariation som vattentemperatur, salthalt och klimat. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man följer upp åtgärder för kustfisk, enligt forskning från SLU.