Forskning om fåglar

Väldig få har sett den, men nu har forskare från bland annat Lunds universitet fastslagit att Stenknäcksiskan är världens största kanariefågel. Fågeln finns bara på ön São Tomé. Avskildheten på en ö kan göra att arter...

Generna gör att fåglar tidigt kan utskilja och lära sig sin egen arts sång, kan forskare från Uppsala universitet visa.

Det är inte bara flyttfåglar som utnyttjar en inbyggd magnetisk kompass för att orientera rätt. En ny studie från Lunds universitet visar att icke-flyttande fåglar också kan använda en inbyggd kompass för att orientera med hjälp av jordklotets...

Hittills har forskarna trott att polygami bland fåglar gynnar artutvecklingen. En internationell fågelstudie visar på det motsatta: Att ha flera partners släcker ut genetiska skillnaderna mellan populationer och bromsar artutvecklingen.

Det går blytungt för kungsörn i Jaktsverige. Anledningen är att fåglarna drabbas av förgiftning av rester från blykulor. Bland annat flyger fåglar med höga blyhalter i blodet långsammare. Ett förbud mot blyammunition skulle dock kunna...

En ny sorts härskarödla, som nu beskrivs vetenskapligt för första gången, visar att vissa egenskaper man tidigare trott var typiska för dinosaurier egentligen utvecklades mycket tidigare. Möt Teleocrater rhadinus – den äldsta arten på den gren av...

Fåglar visar upp en otrolig biologisk mångfald vad gäller fjäderdräktens mönster och färger. Men hur uppstår mönstrer? Jo, det krävs två oberoende mutationer för att förklara uppkomsten av gökfärg (svart- och vitrandiga...

Inplanterad nordamerikansk bäckröding skadar tillväxt, överlevnad och fortplantning hos de ursprungliga bestånden av öring i svenska vattendrag. Forskare vid Göteborgs universitet har funnit att skadorna troligen beror på att bäckröding stör...

Tuppar beter sig mindre aggressivt mot tuppar som de är släkt med jämfört med obesläktade konkurrenter i en parningssituation, enligt en studie från Linköpings universitet. Fyndet, som publiceras i tidskriften Behavioral Ecology, pekar på att tamhöns kan...

De många skarvarnas stora konsumtion av mindre fisk inverkar på populationerna av främst abborrartade fiskar och karpfiskar. Genom att minska skarvarnas födosök vid områden där fisk ansamlas och växer upp, till exempel där laxsmolt släpps ut, skulle...

Att antalet grågäss ökat markant konstaterar såväl fågelräknare som lantbrukare. Men hur ser gässens rörelsemönster ut? Varför väljer de att landa på vissa fält och inte andra? Nu finansierar Naturvårdsverket ett projekt,...

I arbetet med att kartlägga jordens biologiska och geologiska mångfald har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet under 2016 beskrivit sammanlagt 64 nya arter och släkten – allt från träd och fiskar till numera utdöda däggdjur – och 2 nya mineral.

Varför tillbringar laxfiskar så lång tid i farliga vatten på resan till havet? Forskning vid Göteborgs universitet visar att svaret kan finnas i fiskens mage.

Varje år stannar miljarder flyttfåglar längs sina långa resor för att fylla på sina fettdepåer. Syftet med dessa stopp är självklart: att vila och tanka energi. Hittills har det dock varit okänt vilka fysiologiska signaler som får fåglarna...

De växande sälbestånden i Sverige hotar kustfisket och skapar en konflikt om fisken. Den konflikten kan minskas genom utveckling av selektiva och sälsäkra fiskeredskap, som smart konstruerade burar som fångar torsk men minimerar skador av säl.

Nu byggs Sveriges nya oceangående forskningsfartyg av ett varv i Spanien. Fartyget ska kunna användas för i stort sett alla typer av marin forskning och miljöövervakning. Det beräknas tas i drift 2019.