1. placeholder bild.
    18 december 2008

    Strömmingen i Östersjön är genetiskt unik

    En liten strömming i Bottenviken är samma art som, och genetiskt väldigt lik, de större sillarna på västkusten och i Nordatlanten. Men det finns tecken på att arten är genetiskt anpassad till Östersjöns unika brackvattenmiljö. Det visar Lena Larsson vid Zoologiska institutionen,...

  2. placeholder bild.
    2 december 2008

    Införda fiskarter föröder inhemska fiskbestånd

    Införandet av främmande arter, till exempel amerikansk bäckröding, har resulterat i en tiofaldig ökning av utrotningshastigheten bland inhemsk öring. Påverkan på öringsbestånden var mycket större än från exempelvis vattenkemi. Det visar en doktorsavhandling vid SLU i Umeå.

  3. placeholder bild.
    19 maj 2008

    Därför berör oss fåglarnas liv — om Lennart Sjögrens poetiska livsförståelse

    Lennart Sjögren debuterade som lyriker 1958. År 2008 utkom hans nittonde diktsamling, Ur människovärlden. Under ett halvt sekel har poetens livsförståelse framkallats i bilder av djupaste mörker och svårfattligt ljus. I avhandlingen Därför berör oss fåglarnas liv. Lennart Sjögrens...

  4. placeholder bild.
    12 maj 2008

    Människans syn duger inte för forskning om fåglars syn

    De vackraste fågelhannarna lockar fler honor och lyckas därmed bäst i reproduktionen. Det är utgångspunkten för många studier där man söker faktorer som styr sexuell selektion hos fåglar. Men är det rimligt att utgå från att fåglarna ser detsamma som vi ser? Uppsalaforskare visar i en...

  5. placeholder bild.
    18 april 2008

    Solskyddsmedel ger missbildade reproduktionsorgan hos fåglar

    Många hygienprodukter innehåller UV-filter. I solskyddskrämer finns de för att skydda huden, men de kemiska egenskaper som ger UV-filtren en god skyddande effekt kan ibland leda till problem för miljö och hälsa. En studie av Jeanette Axelsson, utförd på fågelembryon, visar att de kan ha...

  6. placeholder bild.
    19 mars 2008

    Borrelia-bakterier sprids av fåglar i Europa och Asien

    Fåglar är viktiga spridare av fästingar infekterade med Borrelia-arten B. garinii, en bakterie som kan orsaka svår sjukdom när den infekterar människor. Det visar Pär Comstedt i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 28 mars.

  7. placeholder bild.
    9 januari 2008

    Höggradig antibiotikaresistens hos arktiska fåglar

    I det senaste numret av tidskriften Emerging Infectious Diseases, rapporterar svenska forskare att fåglar som fångades på den högarktiska tundran, i samband med tundraexpeditionen "Beringia 2005", var bärare av antibiotikaresistenta bakterier. Dessa fynd tyder på att antibiotikaresistensen...

  8. placeholder bild.
    9 januari 2008

    Lavskrikor kan kommunicera om rovfåglars beteende

    Med hjälp av olika alarmläten kan fågelarten lavskrikor berätta för andra gruppmedlemmar vad deras huvudsakliga fiende - hökar - håller på med. Dessa alarmläten är tillräckliga för att lavskrikor ska visa situationsspecifika flyktbeteenden, som ökar chansen att de överlever. Denna...

  9. placeholder bild.
    27 februari 2007

    Solsten hjälpte vikingaratt göra som fåglarna

    Undersökningar av hur fåglar och insekter kan orientera sig kastar nytt ljus också över hur våra förfäder vikingarna navigerade på sina färder över Nordsjön och Atlanten. I den senaste utgåvan av Proceedings of the Royal Society A rapporterar två biologer och två fysiker om hur det...

  10. placeholder bild.
    18 januari 2007

    Hopp för odlingslandskapets karaktärsfåglar?

    Många av de fågelarter som är karaktäristiska för odlingslandskapet har blivit allt ovanligare sedan 1970-talet. Ett allt mer intensivt jordbruk är en viktig förklaring, en annan är en ökande regional likriktning. Både i slätt- och skogsbygder har odlingslandskapet blivit mer enformigt;...

  11. placeholder bild.
    21 april 2006

    Globala mönster vid fågelinfluensa hos vilda fåglar kartlagt

    I en artikel i den mycket ansedda vetenskapliga tidskriften Science, har en grupp svenska forskare vid Högskolan i Kalmar tillsammans med forskare från Holland sammanfattatkunskapen om globala mönster i förekomsten och spridningen av influensavirus hos vilda fåglar. Studien omfattar alla...

  12. placeholder bild.
    17 mars 2006

    Fågelvirus mindre farliga för snygga fåglar

    En forskargrupp vid Uppsala universitet har i en ny studie visat att storleken på halsbandsflugsnapparens pannfläck både är viktigt för partnervalet och avspeglar hur bra immunförsvaret är på att bekämpa virus. Resultaten presenteras i en studie som presenteras på tidskriften Acta...

  13. placeholder bild.
    8 mars 2006

    Skydd mot fritt hemoglobin olika i fåglar och däggdjur

    Däggdjur har ett protein, haptoglobin, i blodet som kan binda det hemoglobin som frigörs från röda blodkroppar vid exempelvis skada. I veckans nummer av Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, PNAS, visar två Uppsalaforskare oväntade resultat från...

  14. placeholder bild.
    26 september 2005

    Flyttfåglar väljer väg efter eget välmående

    Fåglar med tillräckligt med fett på kroppen flyger rakt över hav och öken till sitt slutmål, medan magra fåglar väljer omvägar för att kunna äta upp sig under flytten. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

  15. placeholder bild.
    17 februari 2004

    Osäker framtid för vadarfåglar

    Vadarfåglarna är hårt trängda av människan, och det görs många ansträngningar för att säkra deras fortlevnad. En av dessa åtgärder är att bevara de kustnära betesmarker där dessa fåglar trivs. Nya undersökningar utförda av en ekolog vid Lunds universitet i samarbete med Högskolan...

  16. placeholder bild.
    19 december 2003

    Fåglars fantastiska färgseende undersökt med DNA-metod

    Hur ser fåglar egentligen ut för andra fåglar? Människan har ett utmärkt färgseende men jämfört med fåglar är vi färgblinda. Olle Håstads avhandlingsresultat visar att vår färguppfattning inte räcker till för att bedöma djurs uppfattning av deras färgsignaler.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera