Fiskar
-
Nedbrytbar bioplast ger avvikande beteende hos fiskar
Abborrar får ett avvikande beteende när de exponeras för så kallad bioplast tillverkad av rörsocker. Sådan plast bör inte marknadsföras som ett miljövänligt alternativ, menar doktoranden Azora König Kardgar. – Det borde betraktas som vanlig plast.
-
Nya ålgräsängar får djuren att flytta tillbaka
Den biologiska mångfalden gynnas när ålgräsängar får en ny chans. Djurlivet återvänder snabbt till den nya miljön, visar en studie.
-
Nytt svampliknande material suger upp läkemedelsrester ur vatten
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett material som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Det handlar om ett poröst material som har nano-små kanaler och beter sig som ett slags svamp.
-
Tufft för öringen när vattnet blir varmare
Öringar är på tillbakagång i södra Sverige, men ökar i norr. Klimatförändringarna med fler värmeböljor och torrperioder riskerar att förstärka trenden, enligt en studie.
-
Nischade våtmarker kan gynna fler arter
Fåglar och groddjur trivs tillsammans, men fåglar och fiskar har en mer komplicerad relation. För att ta hänsyn till alla arter kan separata våtmarker vara lösningen, menar forskare.
-
Algblomning viktig för Östersjöns fiskar
Cyanobakterier i Östersjön har dåligt rykte, men nu nyanseras bilden. De är nämligen huvudföda för djurplankton som är viktiga för fiskebeståndet.
-
De urgamla fisködlornas väg till vattnet började tidigt
Fossilfynd från Spetsbergen visar att Ichthyosaurier, eller fisködlor, utvecklades till havslevande reptiler redan före det stora massutdöendet. Det är tidigare än vad forskare hittills har trott.
-
Klimatsmart sjömat kan bidra till bättre kostvanor
Livsmedel från vatten kan spela en viktig roll för hälsosam och hållbar matproduktion. Men resurserna används inte fullt ut, menar forskare bakom en studie.
-
Nanoplaster skadar inte fiskarnas viktiga föda
Nanoplaster behöver inte vara skadliga för alla havslevande organismer. Djurplankton tycks klara sig bra, visar forskning vid Lunds universitet.
-
Den kustnära torsken är inte utplånad – finns kvar i Bohuslän
Torsken minskar i alla svenska hav och läget är allvarligt – men nu ses en ljusglimt. DNA-analyser visar att ung kustlevande torsk fortfarande finns vid den svenska västkusten.
-
Grunda fjällsjöar ger storväxta fiskar
Fiskar som öringar och rödingar blir större i grunda fjällsjöar än i djupa. Det här hänger ihop med att äldre och yngre fiskar slipper konkurrera om maten.
-
Därför är vissa laxar mer leksugna
Norska atlantlaxar kan fortplanta sig flera gånger under sitt liv, men de flesta nöjer sig med att leka en gång. Men de laxar som lyckas leka mer kan ha stor betydelse för återväxten.
-
Dystert för Östersjöns gäddor – så kan de räddas
Forskare kan nu bekräfta enstaka larmrapporter om gäddans svåra situation i olika kustområden. En stor mängd data har sammanställts och resultatet är inte positivt: Gäddorna är på nedgång i stora delar av Östersjön.
-
Fiskefria zoner blir en chans till revansch för många arter
Fiskar, skaldjur och ekosystem får en möjlighet att återhämta sig i fiskefria områden. Men det finns undantag – och tas förbuden bort kan de positiva effekterna försvinna på några få år. Det visar en rapport från SLU.
-
Rudans reaktion på stress kan vara skillnad mellan liv och död
Rudan reagerar med att växa på höjden när den simmar i vatten där det finns rovfisk. Men det gäller bara hanarna, honorna har inte den förmågan, och blir därmed oftare uppätna.
-
Siklöjor i Kalixälven leker på hemmaplan
I norra Sverige och Finland har forskare undersökt arvsmassan hos siklöjan, vars rom ses som en delikatess. De finner bland annat att siklöjor i Kalix älv har genetiska särdrag. Detta är betydelsefull information om en fiskart som är ekologiskt och ekonomiskt värdefull, enligt forskarna.