Insekter
-
Ängar och hagar behöver mångsidigare grannar
Ängar omgivna av intensivt brukad åkermark har färre växter som pollineras av bin och humlor jämfört med ängar som omges av ett mångsidigt landskap. Forskarna konstaterar att man långsiktigt inte enbart kan skydda mindre områden av...
-
Mer vallodling ökar inte pollineringen
Det räcker inte med att bara öka andelen odlad vall i landskapet för att gynna pollinerande insekter. Fler blommor i vallodlingarna skulle behövas för att öka möjligheterna till pollinering.
-
Fiskar krockar hellre än humlor
Simmande fiskar tycks inte använda sitt krockvarningssystem på samma sätt som flygande insekter. Det visar en ny forskningsstudie från Lunds universitet där man har jämfört hur zebrafiskar och humlor gör för att undvika kollisioner. Fiskarna...
-
Miljövänlig dödlig cocktail mot skadeinsekter
Preparat med jäst som attraherar insektslarver och ett virus som gör dem sjuka – det är forskarnas nya vapen mot skadeinsekter. Jästen väcker larvens aptit och säkerställer att den får i sig viruset. Metoden är miljövänlig och det...
-
Fel humlor och fler vivlar minskar skörden av rödklöverfrö
Skördarna av rödklöverfrö har minskat under de senaste årtiondena. En bidragande orsak tycks vara att insektslivet har förändrats i de jordbrukslandskap där odlingen bedrivs. Bland annat har fördelningen mellan olika pollinerande humlearter...
-
Vilda insekter viktiga för pollinering av jordbruksgrödor
Vilda insekter visade sig vara viktigare för världens produktion av bär, frukter, frön, och grönsaker än vad man tidigare trott. I dag förlitar sig jordbruket huvudakligen på tama honungsbin som pollinatörer.
-
Kraftiga förskjutningar i humlefaunan kan vara ett hot mot pollineringen
Fördelningen mellan olika humlearter har förändrats kraftigt i svenska rödklöverodlingar under de senaste 70 åren. Samtidigt har skördarna av rödklöverfrö minskat och det har blivit betydligt större skillnader mellan åren. Idag...
-
Humlors framtid hotad i skånska slättlandskapet
Vissa arter av humlor riskerar att inte överleva i det skånska slättlandskapet. Enligt en ny avhandling från Lunds universitet tycks humlorna svälta ihjäl mitt i sommaren innan de har hunnit föröka sig. Detta kan få negativa effekter även...
-
Rikare upplevelse på slätten
Den biologiska mångfalden verkar inte gynnas nämnvärt av nuvarande gräsbevuxna grönstråk på skånska slätten.
-
För pollinerarnas skull: prata med grannarna om betesskötseln
Den som vill ha en mångfald av pollinerare och andra blombesökande insekter i sina naturbetesmarker bör sträva efter ett måttligt betestryck, dvs. att inte låta marken bli helt nedbetad. I områden med gott om naturbetesmarker kan det dock finnas skäl att...
-
Nya verktyg för att bevara hotad insekt
Vildbin är en starkt hotad insektsgrupp som är aktuell för naturvårdsarbetet i Europa. Magnus Larsson presenterar i sin avhandling några viktiga verktyg för att klara detta arbete. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 14 oktober.
-
Humlor behöver kanter och bryn
Humlor trivs i jordbrukslandskapets olika kantzoner - åkerkanter, vägkanter och skogsbryn. Drottningarna söker sig boplatser där, och där finns också många av de växter som humlorna behöver för att livnära sig. Birgitta Svensson vid SLU har...
-
Dynghögs placering lockar olika arter
Naturvärdet hos betesmarker har tidigare bedömts utifrånförekomsten av vissa kärlväxter. Nu visar det sig att varkenkärlväxter eller fåglar är lämpliga som indikatorarter. Inteheller dyngbaggar duger, enligt SLU-forskaren Karolina Vessby....