Klimatet
-
Många säger ja till ransonering av kött
Att ransonera kött och bränsle kan effektivt minska konsumtion med stor klimatpåverkan, enligt forskning från Uppsala och Göteborgs universitet. Drastiska åtgärder, kan tyckas – så vad säger allmänheten? Ja, närmare fyra av tio av de tillfrågade i en rad länder uppger att de skulle...
-
Jetströmmar visar vägen till medeltida extremväder
Årsringar i träd har hjälpt forskare att rekonstruera jetströmmarnas variationer i Europa under 700 år. Kartläggningen visar att jetströmmar kan ha bidragit till att sjukdomar som pesten fick fäste under medeltiden. Men en tillbakablick kan också ge en hint om framtidens klimat.
-
Kebnekaises sydtopp fortsätter att krympa – störst minskning på 30 år
Toppglaciären på Kebnekaises sydtopp, Sveriges före detta högsta punkt, fortsätter att krympa. Det visar mätningar från Stockholms universitet. Sydtoppen är drygt tre meter lägre än den var för ett år sedan. – Årets avsmältning är den kraftigaste på tre decennier, säger Nina...
-
Väljarna straffar inte regeringen för klimatpolitiken
Politiker oroar sig för att förlora i popularitet och inte bli omvalda om de sjösätter tuffa klimatåtgärder. Men enligt en ny studie från Göteborgs universitet kan den rädslan vara ogrundad. Väljarstödet verkar inte påverkas mycket alls, enligt forskarna – som har studerat det som har...
-
Så kan svenskarna få mat vid krig och katastrof
Hur kan Sverige, som är mycket importberoende, säkra befolkningens tillgång till mat vid kris eller krig? Här är de bästa sätten, enligt forskaren Cecilia Tullberg vid Lunds universitet.
-
Sol under tusentals år har kartlagts
Jordens magnetfält har betydelse när forskare försöker kartlägga solens aktivitet bakåt i tiden. Det framgår av en ny studie som kan leda till bättre klimatmodeller.
-
Avgaser och eldning stör regnskogarnas kolupptag
Avgaser och eldning minskar regnskogarnas förmåga att fånga in kol med 0,29 miljarder ton varje år. Forskare från Göteborgs universitet kan visa hur det marknära ozonet, som bildas på grund av förbränning, fördärvar växternas fotosyntes.
-
Lysräkor visar vägen till marin klimatanpassning
Marina arter är beroende av att haven kryllar av krill, men de små djuren hotas av stigande temperaturer. Men nu visar en studie vid Uppsala universitet att krillen i nordliga hav kan anpassa sig genetiskt för att hantera klimatförändringar.
-
Sveriges skogar växer inte längre snabbt
Förr växte den svenska skogen så det knakade, men tillväxten har nu tappat fart i oroväckande takt. – Det här kan få stora konsekvenser, säger forskaren Sandra Jämtgård vid Sveriges lantbruksuniversitet.
-
Rödek kan inte ersätta vanlig ek vad gäller mångfald
Med klimatförändringen ökar intresset för nya trädslag, men det är inte säkert att nya trädslag är lika bra för den biologiska mångfalden. SLU, Linköpings universitet och Linnéuniversitet har i en studie jämfört lavar och mossor på rödek och inhemsk ek och fann intressanta...
-
Global vattenbrist kan bli värre än väntat
Vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Med hjälp av en ny beräkningsmetod visar forskare att risken för vattenbrist globalt kan vara större än man tidigare trott.
-
Bränd skog släpper ut koldioxid under lång tid
Skogsbränder i Norden fortsätter att släppa ut koldioxid i flera år efter att lågorna slocknat, visar en studie vid Lunds universitet. Skogen tar även lång tid på sig att återhämta sig och fungera som en effektiv kolsänka igen.
-
Ny teknik kan ge vätgasflyget en skjuts
Flyg som drivs med vätgas kan leda till ett mer miljövänligt resande. Men ett problem är att de fossilfria planen inte kan flyga långa sträckor. Forskare vid Chalmers har nu utvecklat en helt ny typ av värmeväxlare som ökar räckvidden.
-
Trädens bark gör nytta för klimatet
Det är känt att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären. Men nu visar en studie att de även fångar in metan – med hjälp av barken.
-
Sura jordar viktiga för lagring av kol
Sura sulfatjordar – som är vanliga i världen – spelar roll för att fånga in och lagra kol, visar en studie. Resultaten är en pusselbit för att förstå kolets globala kretslopp.
-
Majsolen skyndade på sommarens blommor
Försommarens blomsterprakt märks extra långt norrut i år. Förklaringen är att sol och värme i maj gav naturens växter en rejäl skjuts. Men den tidiga starten gör att många växter redan blommat över.