Klimatet
-
Värmeböljor ökar risken för farlig saltrubbning
En allt äldre befolkning och global uppvärmning. Kombinationen riskerar leda till en kraftig ökning av sjukdomsfall där människor drabbas av allvarliga saltrubbningar i blodet. Det visar en studie från Karolinska institutet.
-
Kritiskt möte för att skydda världens arter
Biologisk mångfald krävs för en fortsatt beboelig planet. Just nu hålls en stor konferens om biologisk mångfald i Colombia, COP16. Syftet är att komma överens om hur mångfalden i världen ska övervakas, mätas och finansieras.
-
Därför flyttar skogsväxter till nya områden
Vad får skogsväxter som teveronika och revsmörblomma att röra sig västerut i Europa? Svaret är inte högre temperaturer. Flytten till nya platser beror snarare på kvävenedfall från luftföroreningar, visar en studie vid Göteborgs universitet.
-
Döda grenar i skogens kolförråd missas
Trädgrenar som dör – och börjar avge koldioxid – ingår sällan när beräkningar av skogen som kolförråd görs. Det kan leda till missvisande modeller och prognoser för koldioxidutsläpp, menar forskare bakom en ny studie.
-
Mycket mer koldioxid måste fångas – genast
För att de globala temperaturstegringarna ska kunna hejdas behöver massor av koldioxid fångas in och lagras. Men tekniken måste växa snabbt. Världen måste lägga in en högre växel nu – vi har inte råd att vänta. Det menar forskare från bland annat Chalmers.
-
Träden flyttar till kallare områden
Många trädarter i Europa och Nordamerika söker sig nu till kallare och blötare trakter. Den förändrade utbredningen – som kopplas till den globala uppvärmningen – riskerar att skapa problem för återplantering och kolinlagring.
-
Små djur avslöjar hur ekosystem fungerar
Hur djur använder sin energi kan ge ledtrådar till hur ekosystem är uppbyggda och påverkas av klimatförändringar. Nu har en avhandling undersökt hur dessa biologiska processer fungerar mer i detalj.
-
Rekordstor minskning av svenska glaciärer
Fyra viktiga glaciärer i Sverige har minskat rekordmycket på kort tid, visar Stockholms universitets årliga mätning. – Det sker så fort nu, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation.
-
Utsläpp från inlandsvatten kan påverka global uppvärmning
Bäckar, älvar och sjöar i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare trott. För att få korrekta bedömningar om klimatförändringar behöver detta vägas in, menar forskare bakom en ny studie vid Umeå universitet,
-
Många säger ja till ransonering av kött
Att ransonera kött och bränsle kan effektivt minska konsumtion med stor klimatpåverkan, enligt forskning från Uppsala och Göteborgs universitet. Drastiska åtgärder, kan tyckas – så vad säger allmänheten? Ja, närmare fyra av tio av de tillfrågade i en rad länder uppger att de skulle...
-
Jetströmmar visar vägen till medeltida extremväder
Årsringar i träd har hjälpt forskare att rekonstruera jetströmmarnas variationer i Europa under 700 år. Kartläggningen visar att jetströmmar kan ha bidragit till att sjukdomar som pesten fick fäste under medeltiden. Men en tillbakablick kan också ge en hint om framtidens klimat.
-
Kebnekaises sydtopp fortsätter att krympa – störst minskning på 30 år
Toppglaciären på Kebnekaises sydtopp, Sveriges före detta högsta punkt, fortsätter att krympa. Det visar mätningar från Stockholms universitet. Sydtoppen är drygt tre meter lägre än den var för ett år sedan. – Årets avsmältning är den kraftigaste på tre decennier, säger Nina...
-
Väljarna straffar inte regeringen för klimatpolitiken
Politiker oroar sig för att förlora i popularitet och inte bli omvalda om de sjösätter tuffa klimatåtgärder. Men enligt en ny studie från Göteborgs universitet kan den rädslan vara ogrundad. Väljarstödet verkar inte påverkas mycket alls, enligt forskarna – som har studerat det som har...
-
Så kan svenskarna få mat vid krig och katastrof
Hur kan Sverige, som är mycket importberoende, säkra befolkningens tillgång till mat vid kris eller krig? Här är de bästa sätten, enligt forskaren Cecilia Tullberg vid Lunds universitet.
-
Sol under tusentals år har kartlagts
Jordens magnetfält har betydelse när forskare försöker kartlägga solens aktivitet bakåt i tiden. Det framgår av en ny studie som kan leda till bättre klimatmodeller.
-
Avgaser och eldning stör regnskogarnas kolupptag
Avgaser och eldning minskar regnskogarnas förmåga att fånga in kol med 0,29 miljarder ton varje år. Forskare från Göteborgs universitet kan visa hur det marknära ozonet, som bildas på grund av förbränning, fördärvar växternas fotosyntes.